Effekterna av kommunikation och påverkan en utmaning redan 1969

”Den som ser på den mängd masskommunikation som via TV, radio, press, affischer och film dagligen strömmar ut över befolkningen säger sig förståeligt nog att information och påverkningsförsök i sådana mängder måste ha avsevärda effekter. De som sysslar med informationsspridning upplever kanske snarare mängden av information som besvärande och tycker att de effekter som de önskar många gånger blir osäkra och i varje fall svåra att konstatera.”

Ur ”Kommunikation och påverkan”, s9, Novak och Wärneryd, 1969

Att se effekterna av kommunikation och påverkan var enligt Novak och Wärneryd en viss utmaning redan när deras bok ”Kommunikation och Påverkan” kom ut år 1969. En bok som under många år var en väl ansedd och ofta refererad bok inom området.

1969 var för övrigt samma år som Neil Armstrong landsteg på månen, Beatles gjorde sitt sista officiella framträdande, jag föddes, kanal STV2 startades och Pippi Långstrump började sändas i svensk TV… och långt innan TV-reklam, radio-reklam, internet och sociala media.

Informationsbruset och komplexiteten har därefter bara ökat. Ändå är majoriteten av de kommunikationsmodeller vi arbetar med idag från 1900-talet. Gäller de fortfarande? Vilken betydelse har det ökade bruset för vilken och hur mycket information vi orkar ta till oss? Vad bestämmer vad vi tar till oss? Hur skapar vi bäst genomslag i allt detta brus?

Frågorna är många. Har du svaren?

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt is the founder and director of Future Navigators. As a trusted advisor, consultant, and Executive Coach, she helps business leaders navigate beyond business as usual to build Better Business and co-create a better future - through insight, strategy, innovation, and transformation. Elisabet is also the author of Better Business, Better Future (2022) and Navigera in i Framtiden (2018).