Kategori: Reflektioner

Läs mer

Nöjda kunder?

Gör ni allt för att göra era kunder nöjda, varje dag med kunden i centrum? Eller, det kanske inte är något ni pratar särskilt mycket om?

Allt fler vittnar om att näringslivet de senaste 15 åren blivit allt mer fokuserat på kortsiktig vinst och tillhörande kostnadsrationaliseringar. Något som accelererade sedan lågkonjunkturen slog till i flera vågor från 2008 och framåt. Det som hänt har emellertid inte bara med konjunktursvängningar att göra, utan också med ökad kortsiktighet från investerare, som i sin tur satt press och förväntningar på både styrelser och företagsledningar att leverera här och nu enligt devisen ”en krona idag är bättre än en krona i morgon”.

John Cleese. Ett föredrag om kreativitet.

Kreativitet kan ses som förmåga till nyskapande och frigörelse från etablerade perspektiv. John Cleese kan kanske mer än någon anses vara en person med förmåga till just det. Han menar emellertid att kreativitet inte är en medfödd talang, utan snarare ett ”set of mind” och något alla kan utöva med rätt förutsättningar. Just kreativitet kan sägas vara vara ett viktigt element inom kommunikation och påverkan. Kanske framförallt när det gäller att hitta nya sätt att ta sig igenom bruset och hitta det som är verkligt relevant för den tilltänkta målgruppen.

John Cleese är evigt förknippad med Monthy Python och TV-serien Pang i Bygget. Idag är han 73 år, har tre äktenskap bakom sig, en dotter och en lång karriär som komiker, manusförfattare, skådespelare, regissör och föreläsare. Han har definitivt lärt sig någonting om kreativitet under sitt liv. Åtminstone är bifogade 36 föreläsningsminuter om kreativitet alldeles brillianta.

Folk gör inte som de säger…

Samtidigt om både Sveriges Mediebyråer och Sveriges Informationsförening de senaste veckorna lämnar besked om att investeringarna i media och kommunikation ökar är det svårare än någonsin att skapa verkligt genomslag i det informationsbrus som omger oss alla. En vanlig lösning – som de flesta av oss marknadsförare och kommunikatörer tagit till – är att bättre försöka förstå vad som är relevant för målgruppen, t ex via en fokusgrupp. Marknadsundersökningar och fokusgrupper ger emellertid inte alltid en fullständig eller korrekt bild. Problemet är att folk helt enkelt inte gör som de säger att de gör… eller faktiskt tror sig göra!

World Class Marketing… eller?

Det finns flera sätt att definiera marketing. Den vanligaste definitionen är troligtvis marketing-ikonen Philip Kotlers: “Marketing is the process by which companies create value for customers and build strong customer relationships in order to capture value from customers in return.” 

Definitionen är värd att fundera lite närmare på eftersom den omfattar avsevärt mycket mer än marknadskommunikation. God marknadskommunikation är otroligt viktigt, men egentligen bara grädden på moset när allt annat sitter som det ska. Att just definiera upp the role of marketing – och vad marketing medarbetarna ska ha för kompetenser för att tillföra företaget högsta möjliga värde – är kritiskt och något som många företag inte har gjort till fullo.

Ett välkänt börsnoterat företag bjöd in mig i början av hösten för att föreläsa om just marketing för 35 personer inom företagets alla affärsområdesledningar. Uppgiften var att under 30 minuter skapa förståelse för vikten av kundorientering och vilken avgörande roll marketing har i kundorienteringen av en verksamhet. Därefter gick gruppen vidare till resultatet av en strukturerad självutvärdering inom området, som genomfördes på ett mycket bra sätt av Corporate Executive Board. Självutvärderingen bekräftade att man inte kommit särskilt långt. Övningen var emellertid otroligt givande på många sätt.

Allt kommunicerar!

I en allt hårdare konkurrens är det framförallt genom skicklig marknadsföring och marknadskommunikation som man kan särskilja extremt framgångsrika, eller starka varumärken från andra. Det hävdade åtminstone forskarna Fredrik Lange och Micael Dahlén i boken Optimal Marknadskommunikation så sent som 2009. Det är fel, säger Johan Gromark, VD på Label, som istället menar att varumärket är något som berör hela företaget – och är för viktigt för att hanteras av bara marknadsavdelningen: -”Allt kommunicerar!”

Kreativitet hjälper dig att nå igenom i bruset

I en omvärld med ett allt större brus – och allt fler kanaler att framföra sina budskap och skapa en engagerande dialog direkt med sina konsumenter – är det varje marknadsförares önskan att hitta en unik lösning som skapar optimalt genomslag för varje investerad reklamkrona. I det sammanhanget är kreativitet absolut avgörande. Men kreativitet är också viktigt i ditt privatliv.

Ordet kreativitet kommer från latinets ”creare”, som innebär att skapa eller frambringa. Vi tänker ofta på en kreativ person som en människa som får gott om intressanta idéer och har förmågan att hitta på nya saker och att använda sin fantasi för att skapa något. En kreativ person kan ofta byta perspektiv och se på problemet ur en annan, ny och spännande synvinkel. Kreativitet betyder också att man kan bryta med det man brukar tänka och göra och kreativa personer kan hitta nya vägar kring problem – både när det behövs och när det kanske inte behövs. Idéer kan skapas och bearbetas tillsammans med andra, som till exempel vid brainstorming. Andra tekniker för att stimulera kreativiteten i grupp är sex tänkarhattar och tvärtom-metoden.

Bengt Renander, som har lång erfarenhet av kreativt arbete, menar att kreativitet är förmågan att lösa ett problem som inte har en färdig lösning. –”Dessa problem kräver en idé. En idé tillverkar eller producerar du inte genom prestation. Du får den. Du får idén av sig själv”.

Bengt vet vad han pratar om. Han har över tjugofem års erfarenhet av kreativa yrken. Dels som copywriter, men huvudsakligen som regissör, manusförfattare och filmproducent.

The more you listen, the more you learn.

Att lyssna är kanske nutidens mest underskattade sysselsättning. Ändå krävs ett aktivt lyssnande för att kunna kommunicera. När man kommunicerar måste man ju minst vara två personer – en sändare och en mottagare. Vad innebär det då att lyssna?

”Listening to the world around you is not often a skill that is consciously practiced. Nevertheless, it is a skill that is definitely worth cultivating. Active and engaged listening can help you to better understand other people, the interactions of society and the world around you. The more you listen, the more you learn.” (1)

Laura Janusik, professor i kommunikation från USA och ordförande i International Listening Association menar att ett aktivt lyssnande innebär att du:

Allt mindre tid – allt fler valmöjligheter!

Dagens konsumenter nås av näst intill oändligt många budskap och har genom internet fått näst intill oändliga valmöjligheter. Samtidigt upplever många att de har allt mindre tid. Kanske hänger det ihop. För att anpassa oss utvecklar vi olika strategier för att hantera vår föränderliga omvärld. Några verkar bli medie- och reklamundvikare och ignorerar alla budskap. Andra verkar istället fördjupa sig fullständigt inom ett specifikt område och fullständigt ignorera allt annat – något som kanske förklarar varför nörden börjar bli populär.

Marknadschefen – idag och i morgon

Den här artikeln har uppdaterats med en ny och utökad spaning 2014-02-01, se http://marketingminds.se/2014/02/01/marknadschefens-nya-roll/

Det som förr normalt hette Marknadschef har idag blivit Marketing Manager, Marketing Director, Vice President Marketing, Head of Marketing eller CMO (Chief Marketing Officer). Men vad gör egentligen en marknadschef? Givetvis skiljer det sig åt baserat på organisationens storlek, inriktning och vilken nivå befattningen har.

Under hösten har marknadschefens roll – i generella termer – berörts vid flera tillfällen. Bland annat på en paneldebatt på Webbdagarna i Göteborg med efterföljande artikel i Internetworld. I paneldebatten ställdes till och med frågan om marknadschefens roll var död.

Marknadsföringslagen ger ramverket… eller?

Det är idag inte alltid så lätt att som konsument genomskåda vad som är ett reklambudskap placerat i syfte att påverka ens köpbeteende. Och i takt med konsumtionssamhällets fullständiga omslutning av västvärlden och digitaliseringen av media har det blivit allt otydligare.

Att reklam och marknadskommunikation har förmåga att påverka beteenden är något som alla som arbetar med reklam, kommunikation och marknadsföring redan känner till. Det är också en del av tjusningen med yrkesområdet. Med förmågan att påverka följer emellertid också makten att påverka andra. Och med makt att påverka andra följer även ansvar, etik och moral.

Bli en effektivare påverkare

Forskning har sedan länge visat att personlig påverkan är det mest effektiva sättet påverka en persons attityd eller beteende. En svensk som funderat en del på hur sociala nätverk och opinionsbildare får en människa att byta åsikt, att prova en ny produkt eller att bryta en gammal vana är Göran Torstensson. Han är en av grundarna till PR- och kommunikationsföretaget Springtime, civilingenjör med inriktning på teknisk fysik och har skrivit boken ”Människor påverkar människor”.

Göran Torstensson menar att det nästan alltid är en annan människa – en opinionsbildare – som genom sina argument, sitt beteende och sina övertygelser får andra att följa efter. Opinionsbildare är med andra ord duktiga på att påverka andra.

Om dåliga vanor och starka varumärken…

Har dåliga vanor och starka varumärken något gemensamt? Ja, troligtvis… För att undersöka saken tittar vi kort tillbaka till fallet Coca Cola vs Pepsi och hur starka varumärken liksom dåliga vanor i grunden är rotade i hjärnan.

En ytterst relevant fråga i sammanhanget är varför Coca Cola är större än Pepsi, trots att Pepsi (förvisso med knapp ledning) vid upprepade tillfällen vunnit ett antal blindtester gällande smak: 49% föredrog Coca Cola och 51% Pepsi. Några forskare som bestämde sig för att förstå varför de flesta konsumenter ändå föredrog Coca Cola upptäckte i sina studier att Coca Colas förpackning aktiverade de delar av hjärnan som hanterar positiva känslor. Pepsis förpackning hade inte alls samma effekt.

Påverka gärna, men ta ansvar för ditt budskap…

Svenska Akademiens Ordbok definierar påverkan som att utöva inverkan på någon, att påverka någons vilja, tankesätt och uppträdande eller att få någon att göra något. Någon som är påverkbar är därmed lätt att påverka eller känslig för påverkan. Det kan jämföras med någon som är opåverkbar och inte låter sig påverkas. När jag sedan söker på ordet påverkan på Google så dyker ord som reklam, propaganda, makt, samhällsinformation, uppfostran och undervisning upp. Ord som inte alla har en särskilt positiv klang, men som alla har avsikten att påverka någon annan i en viss riktning gemensamt.

Viljan att påverka andra är ingen ny företeelse. ”I alla tider har professionella ”påverkare”, politiker, folktalare, reklammän och journalister intresserat sig för effekterna av meddelandets innehåll och utformning. Vilka argument ska man välja, hur ska de utformas…” skrev exempelvis Kjell Nowak och Karl-Erik Wärneryd i klassikern ”Kommunikation och påverkan” från 1969. Redan på den tiden, innan reklam på TV och radio och innan internet, upplevde man att informationsbruset hade ökat så mycket att det hade blivit svårare att åstadkomma information som ledde till det uppsatta målet.