Vad är kommunikation för dig?

I en kurs i kommunikationssociologi för snart 20 år sedan fick vi bland annat lära oss ett antal modeller som ganska mekaniskt förklarar kommunikation med en sändare och en mottagare, t ex Laswells formel och Shannon & Weavers, som båda är modeller från 1940-talet. På Wikipeda (2010-09-13) defineras än idag kommunikation som ”…en process för att överföra information från en punkt till en annan”.

En annan syn på kommunikation har jag hittat i retoriken, som behandlar alla former av språklig och symbolisk påverkan där det handlar om att påverka andra – individer eller grupper – i en viss riktning. Lindqvist Grinde beskriver i sin bok Klassiskt retorik för vår tid retoriken som ”konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”[1] i ett citat av Aristoteles. För de gamla grekerna handlade det i första hand om att via väl genomtänkt språk och argumentation vinna gillande för ett visst påstående. Reklam och PR kan i det sammanhanget ses som typiska former av retorik och språklig påverkan för att ”vinna publikens gillande” och på så sätt påverka en attityd eller ett beteende. Språket har på många sätt en oerhörd makt över oss människor. Det som för mig i första hand skiljer retoriken från ämnet kommunikation är att det sistnämnda i större utsträckning handlar om att både tala och lyssna utan att nödvändigtvis alltid taktiskt överlägga sina argument för att påverka någon i en viss riktning.

Redan de gamla grekerna visste det, och om och om igen har det i modern forskning konstaterats att olika former av personlig kommunikation det mest effektiva sättet att påverka andra. Torstensson menar i sin bok ”Människor påverkar människor ”att det är i samtal mellan individer, som har förtroende för varandra, som det händer saker med människors upp-fattningar, preferenser, åsikter och val”[2]. I grunden handlar det alltså om mellanmänskliga relationer. Oavsett vilka media vi använder borde alltså samma grundläggande regler för social samvaro gälla som i övrigt mänskligt beteende. Ett sådant är behovet att känna förtroende för och lita på källan. Ett påstående som kommer från en tillförlitlig och förtroende-ingivande källa är helt enkelt lättare att lita på än ett påstående som kommer från en otill-förlitlig källa som jag saknar förtroende för – en sanning som gällde i det antika Greklands retorik såväl som idag. Torstensson understryker särskilt att det är först när budskapet bärs av någon som jag faktiskt litar på som det blir trovärdigt.

I sina mest basala beståndsdelar är kommunikation för mig idag i första hand en av de mest intressanta mellanmänskliga företeelser som finns: det handlar om hur vi använder vårt språk och kroppsspråk i förhållande till andra. Nilsson och Waldemarsson beskriver i sin bok Kommunikation just kommunikation som att prata och agera i förhållande till varandra. De menar att ”kommunikation är information, påverkan, tanke, känsla och ett sätt att få sin identitet bekräftad, det är att visa hur man upplever den man pratar med”[3]. De fortsätter med ”När kommunikationen inte fungerar haltar därför relationen och självkänslan”[4]. Även tvärtom borde alltså gälla, dvs när kommunikationen fungerar så stärks både relation och självkänsla.

För mig är därmed kommunikation inte begränsat till information, eller att bara sända ett budskap i ett visst syfte, såsom PR- och reklambranschen tidigare sedan länge arbetat. Kommunikation för mig gäller snarare dialogen mellan människor. Med uppkomsten av nya media har detta tydligt accentuerats. Som människa och företag på 2000-talet finns det många olika sätt att kommunicera. Varje sätt har sina för- och nackdelar; face-to-face, via e-mail, via telefon, via SMS, via en presentation, en annons, TV-reklam, sociala media eller via en artikel i en tidning. De ställer alla olika tekniska krav på avsändare såväl som mottagare, men är fortfarande i grunden bara olika former av mellanmänsklig kommunikation. Det är hur jag eller mitt företag bäst förstår och använder dessa kommunikationsverktyg och den mellanmänskliga kommunikationen för att påverka sin och sina varumärkes utveckling som jag är särkilt intresserad av.

Eller som Greg Clemenson på Informative säger: ”Ett varumärke definieras inte av vad vi säger till kunderna, utan vad kunderna säger till varandra”.[5]

Vad är kommunikation för dig?


[1] Lindqvist Grinde, Klassisk Retorik för vår tid, 2008, s30

 

[2] Torstensson, Människor påverkar människor, 2006, s7

[3] Nilsson et al, Kommunikation, 1990, s7

[4] Nilsson et al, Kommunikation, 1990, s9

[5] Torstensson, Människor påverkar människor, 2006, s52

Taggad med: