Kreativ förnyelse

Kreativitet kan sägas vara en av mänsklighetens allra mest värdefulla tillgångar. Det kan definieras som förmågan att generera nya och användbara idéer, lösningar eller konstverk genom fantasi, insikt och ett visst mått av originalitet. Det är också nyckeln till vår gemensamma framtid.

Jag har i tidigare artiklar diskuterat hur begrepp som kreativitet, kreativ förstörelse, innovation och disruptiv innovation på olika sätt bidrar till vår utveckling.

Här definierar jag de olika begreppen och summera dem under paraplybegreppet Kreativ Förnyelse – eller Creative Renewal.

Kreativitet

Nationalencyklopedin definierar kreativitet som förmåga till nyskapande och frigörelse från etablerade perspektiv.

Kreativitet är huvudsakligen en mental process som kombinerar kunskap, erfarenheter och intuition för att skapa något nytt och värdefullt. Det uppstår inte i ett vakum. Snarare i någon sorts sammanhang där den bygger på kunskap som redan finns men som kombineras ihop på ett annat sätt.

Kreativt tänkande ger oss helt enkelt möjligheten att spinna nya tankar och väva ihop nya möjligheter. Kreativa idéer kommer inte sällan när vi inte är aktiva med något – som i duschen, eller på promenaden. Ändå är de inte slumpmässiga, utan kommer framförallt inom de områden där vårt vakna medvetande är engagerade.

Intressant nog har forskning visat att ensamma individer ofta kan överträffa en grupp när det kommer till nyskapande. Att därefter gå från idé till verklighet är däremot en annan sak.

Men vad har detta med kreativ förstörelse att göra?

Kreativ Förstörelse

Kreativ förstörelse beskriver i korthet den process genom vilken gamla affärsmodeller, teknologier eller produkter ersätts av nya och mer effektiva. Det är en oundviklig del av ekonomisk tillväxt och innovation, enligt Joseph Schumpeters teori kring kreativ förstörelse som publicerades första gången 1942.

Ett tydligt exempel på kreativ förstörelse är ångmaskinens uppkomst och hur den ersatte äldre former av energi och arbetskraft – idag översatt till hur förnybar energi ersätter kol, olja och gas. Eller hur digital fotografering uppstod och ersatte analog fotografering (tänk Kodak). Något som Schumpeter sannolikt benämnt radikal innovation, eftersom dessa omvandrande hela industrier och skapade nya marknadsledare.

Entreprenören är den ekonomiska aktör som genom sin kreativitet och innovationsförmåga skakar om marknaden och skapar förändring. Det är entreprenören som introducerar nya kombinationer av idéer och produktionsfaktorer som leder till innovation. Entreprenören omkullkastar helt enkelt den rådande ordningen genom att införa innovationer som ny teknologi, nya produkter eller tjänster och på så sätt göra nuvarande erbjudanden förlegade.

Tankarna bakom kreativ förstörelse innebär i korthet att kreativitet och innovation är drivkraften bakom ekonomisk utveckling. Innovation skapar helt enkelt nya marknader och möjligheter – samtidigt som de förstör gamla strukturer. Företag som inte anpassar sig blir nämligen irrelevanta och riskerar därför att gå under, medan nya företag växer fram. På så sätt förnyas ekonomin över tid.

Innovation

Innovation kan ses som processen att ta en idé från koncept till verklighet, vare sig det är en ny idé, en ny produkt eller en ny metod. Med innovation skapas nya idéer, produkter eller tjänster som tillför mervärden till företag och samhälle.

Innovation kan också syfta till att förbättra något befintligt genom att göra det mer effektivt, användarvänligt, prisvärt, eller hållbart. Det handlar alltså inte bara om att skapa något nytt, utan också om att skapa något som bidrar med värde – ekonomiskt, socialt eller miljömässigt.

Innovation sker inte bara på produktnivå, utan på en mängd områden – från innovation i tjänster och affärsmodeller, till processer och organisationsformat, till koncept och varumärken. Ett exempel på en social innovation som möter sociala behov och utmaningar på ett bättre sätt än befintliga lösningar är exempelvis mikrofinansiering som erbjuder finansiella tjänster till låginkomstgrupper.

Men vad är då disruptiv innovation?

Disruptiv innovation

Disruptiv innovation är ett begrepp som populariserades av Harvard professorn Clayton Christensen.

Clayton Christensen’s definition av disruptiv innovation beskriver hur ett mindre företag med begränsade resurser framgångsrikt kan utmana etablerade företag.

När etablerade företag fokuserar på att förbättra sina produkter och tjänster (och stegvis höjer priserna) för sina mest krävande (och oftast mest lönsamma) kunder, överträffar de nämligen till slut behoven hos vissa kundsegment och ignorerar behoven hos andra.

Start ups med begränsade resurser kan därför framgångsrikt rikta in sig på just dessa förbisedda kundsegment och marknader – och får fotfäste genom att leverera mer välriktade och anpassande funktioner. Oftast till ett lägre pris.

Redan väletablerade företag, som jagar högre volym och lönsamhet i de större och mer avancerade kundsegmenten, tenderar dessutom att inte reagera på de nya aktörernas framfart (de ses helt enkelt inte som ett hot förrän det är för sent).

De nya aktörerna rör sig därför ganska omärkt stegvis ’uppåt’ på marknaden och levererar till slut samma prestanda som de redan etablerade aktörernas mer avancerade kunder kräver, samtidigt som de inte sällan behåller de fördelar som låg till grund för deras tidiga framgångar.

Steg för steg innebär detta att de redan etablerade företagen står inför en helt ny konkurrenssituation – och har drabbats av det som Clayton Christensen kallar disruptiv innovation.

Det kan vara värt att notera att begreppet idag används lite slarvigt för att beteckna all typ av kraftig förändring, ofta bara under beteckningen disruption. Clayton Christensen var själv bekymrad över hur begreppet kom att användas i takt med att det blev allt mer populärt. Handels definierar det exempelvis så här: ”disruption har idag blivit ett modeord som ofta hörs i samband med digitalisering och digital transformation. I korthet handlar disruption om att ett etablerat sätt att fungera på, till exempel i en marknad, bryts och förändras kraftigt. Detta sker ofta genom att en ny reglering införs, eller att ny teknik gör att företag kan använda sig av helt nya arbetssätt och affärsmodeller.”

Kreativ förnyelse – en modern fågel Fenix

Kreativitet, kreativ förstörelse, innovation och disruptiv innovation är begrepp som är nära sammanflätade med varandra. De kan ses som krafter som förstör det gamla och skapar det nya – och därmed lika nödvändiga för förnyelsen av vårt samhälle. Som en modern fågel Fenix som föds på nytt ur askan i elden den brann upp i.

Kreativ förnyelse skulle kunna sägas vara ett paraplybegrepp som beskriver omvandling och förnyelse av företag och samhälle genom en kombination av kreativitet, innovation, kreativ förstörelse och disruptiv innovation.

Kreativ förnyelse skulle också kunna ses som en process med olika livscykelstadier:

• Kreativitet initierar nya idéer och koncept som leder till introduktionsfasen.
• Innovation utvecklar och implementerar dessa idéer, vilket driver tillväxt och mognad.
• Kreativ förstörelse säkerställer att ineffektiva eller föråldrade teknologier och affärsmodeller ersätts, vilket driver övergångar mellan faserna och möjliggör förnyelse.
• Disruptiv innovation kan accelerera dessa processer genom att skapa nya marknader och utmana etablerade strukturer, särskilt i tillväxt- och mognadsfaserna.

Det är också i kreativ förnyelse som vi hittar kraften i att förnya vårt samhälle från fossilbaserade bränslen till förnyelsebar energi, och från ”business-as-usual” till framtidens impact-busienss. Själv tror jag att vår förmåga att hitta kreativa lösningar på problem – stora som små – är just det som kommer att hjälpa oss hitta vägen fram även i dagens klimatkris. Därför är också innovation en av de viktigaste lösningarna till våra utmaningar. Inte bara i nya produkter och tjänster – utan över hela vårt samhällsspektrum.

När är bästa tiden för kreativ förnyelse?

Som konsult och coach till ledare och ledningsgrupper i frågor som gäller strategi, innovation och förändring ser jag kreativ förnyelse som en helt central fråga. Problemet är att ett företag som inte förnyar sig över tid snabbt blir irrelevant och förlorar sin glans och konkurrenskraft. Och det kan gå fort.

Faktum är att kreativ förnyelse är helt kritiskt för att navigera in i framtiden, för både företag och individer.

Så, när är den bästa tiden att förändra och förnya ett företag? Och hur förnyar man sig själv för att hålla sig relevant och attraktiv i en omvärld som förändras i så snabb takt?

Grunna på det och kontakta mig gärna om du är intresserad av att diskutera de strategiska utmaningarna och möjligheterna som finns för just ditt företag, din ledningsgrupp och ditt ledarskap.

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt is the founder and director of Future Navigators. As a trusted advisor, consultant, and Executive Coach, she helps business leaders navigate beyond business as usual to build Better Business and co-create a better future - through insight, strategy, innovation, and transformation. Elisabet is also the author of Better Business, Better Future (2022) and Navigera in i Framtiden (2018).