I takt eller otakt?

Alla organisationer behöver röra sig framåt i ungefär samma takt och riktning som sin omvärld. Har du funderat på om ni är i takt eller otakt?

Några få tar nämligen på sig ledartröjan och bidrar till att proaktivt och visionärt forma spelplanen, medan de flesta andra lite mer ängsligt spelar med som följare och anpassar sig efter omständigheterna ett litet steg i taget. Vissa anpassar sig inte alls. Samtidigt är det ytterst få som kan eller vågar ta steget att som exempelvis Apple forma hela ekosystem.

För att överleva på sikt behöver emellertid alla organisationer löpande förnyelse i takt med omvärldens förändringar – och löpande anpassning till omvärldens realiteter.

 

Kontinuerlig förnyelse behövs

Kontinuerlig förnyelse och anpassing behövs för att säkerställa organisationens relevans för kunder och övriga intressenter. Annars hamnar organisationen i otakt. Omgivningen fortsätter nämligen att utvecklas, även om organisationen står stilla. I otakt är det sedan synnerligen svårt att fortsätta vara relevant och tillföra värde till sina kunder och sitt ekosystem.

Och just detta är pudelns kärna; att över tid fortsätta vara relevant och attraktiv för tilltänkta kunder och ekosystem. Utan relevans och attraktivitet är det nämligen svårt att övertyga både kunder och investerare om sitt existensberättigande. Den som dansar i otakt är helt enkelt inte särskilt intressant, relevant eller attraktiv för sin omgivning.

 

Vissa mönster upprepar sig över tid

Detta är förstås ingenting nytt. Ekonomisk historia hjälper oss exempelvis att se och förstå att vissa mönster upprepar sig över tid – och att det inte är första gången i världshistorien som vi kan tala om den nya och den gamla generationens företag. Eller takt och otakt.

Den första industriella revolutionen inträffade i slutet av 1700-talet och manifesterades under 1800-talet i och med ångmaskinens spridning. När den andra industriella revolutionen inträffade i slutet av 1800-talet och manifesterades i och med elektricitetens spridning under 1900-talet, kom den gamla generationens bolag i otakt med omvärlden och blev snabbt irrelevanta.

Vi befinner oss nu i den tredje industriella revolutionen, som inleddes i slutet av 1900-talet och här och nu manifesteras i mikroelektronikens många möjligheter och spridningseffekter. Många menar att vi redan har påbörjat den fjärde industriella revolutionen. Och ännu en gång har det gamla kommit i otakt med en snabbt föränderliga omvärld. Med skapandet av det nya följer därför återigen kreativ destruktion av det gamla – av det som inte längre är tillräckligt effektivt, relevant eller attraktivt för kunder, konsumenter och investerare. Nästan som livets naturliga förlopp.

 

Är livscykeln förutbestämd?

Den stora frågan är kanske därför om en organisations livscykel är ödesbestämd, eller om alla verksamheter faktiskt kan utveckla förmågan att ständigt takta med omvärlden, eller att disrupta, transformera och förnya sig själva över tid – på vägen in i framtiden.

När Richard Foster och Sarah Kaplan återupplivade Schumpeters teorier i boken Creative Destruction (2001) applicerade de teorierna på en studie av 1000 moderna företag under en 36 år lång tidsperiod. De något nedslående resultaten visade att även de bolag som ansågs vara de mest välskötta och respekterade inte klarade av att fortsätta slå marknadens utveckling i mer än tio till femton år. Författarna menar därför – i likhet med många andra – att företag måste lära sig att kontinuerligt vara dynamiska och mottagliga för förändring om de ska fortsätta prestera över tid. De måste helt enkelt utvecklas i takt med sitt ekosystem.

Den stora utmaningen är att den innovation som behövs för att skapa nya, spänstiga affärer ofta krockar med de behov som finns för effektivitet och produktivitet i den befintliga löpande verksamheten. Istället blir stora organisationer långsammare och långsammare, fast i maktkamp med byråkratiska strukturer och processer, och misslyckas med att förnya sig själva i takt med omvärldens förändringar. De har därför stora svårigheter att hantera dagens och morgondagens utmaningar parallellt. Ofta går de istället under på vägen, eller köps upp av någon annan aktör.

Tänk om de istället hade lärt sig hålla takten med sin samtid på vägen in i framtiden…

Hur ser det ut i er organisation? Är ni i takt eller otakt?

……………………….

Texten ovan är ett delvis omarbetat avsnitt ur boken Navigera in i framtiden (Elisabet Lagerstedt, 2018). Den finns tillgänglig som bok eller e-bok i nätbokhandeln.

About the author

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt is the founder and director of Future Navigators. As a trusted advisor, consultant, and Executive Coach, she helps business leaders navigate beyond business as usual to build Better Business and co-create a better future - through insight, strategy, innovation, and transformation. Elisabet is also the author of Better Business, Better Future (2022) and Navigera in i Framtiden (2018).