Jag har gjort slut med min dagstidning… eller?

Jag har precis avslutat min dagstidningsprenumeration. Inte helt utan ångest. Om det finns något medie som har haft kraft att påverka under de senaste 100 åren så är det nämligen dagspress, som fortfarande har en oerhört hög räckvidd i Sverige. Själv älskar jag egentligen att försjunka i en dagstidning i lugn och ro till frukost varje morgon. Jag gör min frukost, sätter mig vid matbordet och går grundligt igenom tidningen från början till slut; jag börjar med ledaren, väljer sedan ut de artiklar som känns relevanta och intressanta baserat på titel och ingress. Att läsa dagstidningen ger mig en stund för mig själv, skapar lugn, får mig att känna att jag ”är med” och håller mig uppdaterad på vad som sker i världen. Dessutom kan jag välja att fördjupa mig i det jag vill.

Istället har jag börjat använda Netvibes, där jag lagt upp RSS flöden från ett antal aktuella tidningar och jobbar mig igenom intressanta rubriker. Därtill följer jag ett antal intressanta tidningar och journalister på Twitter. Och så går jag förstås direkt in på mina favorittidningars hemsidor. Det är inget unikt för mig. Det gör nämligen redan en stor del av Sveriges befolkning. Jag är alltså bland de 79% av svenskarna som tar del av traditionella medier via internet.

Om jag är såld? Tja. Nyheterna finns på nätet sedan länge nu och jag har läst dem där till och från redan innan. Framförallt om det hänt något viktigt eller katastrofartat någon stans i världen. Kanske saknar jag mest min frukostritual. Och jag känner mig inte särskilt lugn, tvärtom. Nyhetsflödet är dramatiskt, kanske framförallt på Twitter. Och jag störs något oerhört av annonsformaten på nättidningarna. De känns oerhört påträngande. Läsningen blir snuttifierad och osammanhängande.

Faktum är att det inte bara är jag som störs av reklam på internet. Det är fler med mig. Det har resulterat i att allt fler uppger att de aktivt försöker undvika reklam. I TNS-Sifos senaste mätning visar det sig att över 70% av befolkningen aktivt försöker undvika reklam på internet, i radio och TV. Siffran för dagspress är bara 40% (se graf nedan). Dagspressens upplagor sjunker emellertid samtidigt som gratisläsningen på internet ökar. Gratisläsning är alltså uppenbarligen mer lockande, än annonsformaten är störande.

Aktivt reklamundvikande

Källa: TNS-Sifo, Orvesto Konsument 2009 helår, via Sveriges Tidskrifter.

Själv kommer jag troligtvis att hålla ut fram till sommaren och sparar samtidigt en tusenlapp på vägen. Sedan går jag troligtvis tillbaka till min dagstidning och min härliga morgonrutin.

Eftersom många kunder emellertid har valt att överge tidningsformatet helt är branschen under press. Schibstedt har exempelvis nyligen sökt en VP Strategy and Business Development till koncernledningen i Oslo, vilken förväntades ha god insyn i internet och sociala medier. Branschen kan alltså inte heller längre att blunda för det konsumentproducerade material som ökat lavinartat på internet och att även journalistens roll är i förändring.

För att belysa saken passade jag på att ställa några frågor till Anna Serner, VD på TU (branschorganisation som i första hand representerar Sveriges tidningsutgivare):

Anna, hur ser tidningsläsandets utveckling ut i Sverige och internationellt?

-”Läsningen av papperstidningen minskar långsamt för dagspress i Sverige. Samtidigt ökar läsningen av dagspress i andra kanaler såsom webbtidningar, mobiltelefoner och iPad. Vi ser en liknande utveckling på mogna papperstidningsmarknader i andra länder.”

Vilka är de största trenderna i tidningsbranschen just nu, i Sverige och internationellt?

-”I Sverige sjunker som sagt pappersupplagorna för dagspress ett par procent per år, samtidigt tillkommer nya kanaler som gagnar räckvidden. Dvs man når lika många, men färre betalar. Internationellt ser vi en liknande utveckling, men självklart variationer i olika länder. Exempelvis ökar Indien sina upplagor eftersom fler lär sig läsa, liksom att vissa ställen i Sydamerika uppvisar samma fenomen. I de flesta länder sjunker upplagan mer än i Sverige, Norge, Finland och Japan. Det beror på att vi har ett så genomarbetat distributionssystem. Vi får många besök från andra håll i världen som ser hur de kan arbeta upp ett sådant system.”

Vilka konsumentbehov fyller en dags- och/eller kvällstidning – och själva tidningsläsandet i sig?

-”Folk vill ha  överblick över nyheter, analyser, underhållning och förströelse. De vill hålla sig uppdaterade om vad som händer och hitta saker som de inte visste att de letade efter. Och så annonsutbudet.”

Vilka är branschens kärnkompetenser idag?

-”Daglig nyhetsförmedling. Bevakning, rapportering, sortering/ urval, presentation, förklaring, analys.”

Vilka branschaktörer har anpassat sig bäst till de nya förutsättningarna i det snabbt ändrade medielandskapet; vilka är vinnarna och vilka är förlorarna i branschen, i Sverige och internationellt?

-”Vinnarna är de som bäst erbjuder mediekonsumenterna det de vill ha och får betalt för. Oavsett kanal. De tillgodogör sig den tekniska utvecklingen och utvecklar affärsmodeller som gör att de kan tjäna pengar i det nya medielandskapet.”

Vilka är de enskilt största utmaningarna för dags- och kvällstidningar de närmaste fem åren?

-”Att behålla lojala läsare och attrahera nya läsare.”

Vilken roll har du ambitionen att TU ska spela i den snabba utveckling som nu pågår?

-”Vår roll är att underlätta för våra medlemsföretag att utföra sitt jobb och göra bra affärer. Det gör vi genom att arbeta för att dagspressen fortsätt ska ha höga trovärdighetssiffror, vilket visar att läsarna ser att det är skillnad på ansvarig utgivar-publicerat material och annat publicerat material. Vi ska också omvärldsbevaka både vad som händer i konsumentbeteenden, bland andra medier och hos annonsörerna för att hjälpa medlemmarna ha ett utifrån- och in perspektiv. Vi företräder också branschen mot om politiker. Dessutom utbildar vi både direkt hos företagen och genom öppna inspirationsseminarier.”

Om TU

TU är en branschorganisation som arbetar för fria och konkurrenskraftiga medier för ett öppet och demokratiskt samhälle. Deras medlemmar är de svenska morgon- och kvällstidningarna, gratistidningar, nyhetsbyråer, tryckerier, tidningsdistributionsföretag, annonsförsäljningsbolag, tv- och radiostationer samt förlag. Mer information om Tidningsutgivarna finns på: http://www.tu.se/. Och mer om Anna Serners tankar och funderingar kan du läsa på hennes blogg: http://annaserner.wordpress.com/

Utvecklingen för populärpress och fackpress ser annorlunda ut och de organiseras inte av TU. Mer information finns på Sveriges Tidskrifters hemsida: http://www.sverigestidskrifter.se/

Taggad med: