Vi lever i en tid av accelererande förändring och stora utmaningar

Det kommer kanske inte som en nyhet att vi lever i en tid av accelererande förändring.

Historien visar oss att människan genom årtusenden uppvisat en unik förmåga att hantera och anpassa sig till förändring. Våra liv är idag trots allt ganska olika de liv som människor levde för 10 000 år sedan, eller för bara några hundra år sedan, eller till och med för bara 50 år sedan. De liv vi lever idag är sannolikt också ganska olika de liv som våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn kommer att leva.

Det som är nytt i våra liv är alltså inte förändring i sig, utan snarare den hastighet med vilken förändringen sker – snabbare än någonsin förut – även om vi ibland har svårt att se uttryck för det i vår ofta rutinmässiga vardag. Det är kanske därför accelererande föränrding ändå känns som något gansk främmande.

Accelererande förändring och exponentiell tillväxt var något det pratades ganska mycket om för några år sedan. På sistone har jag inte hört begreppen så ofta.

Sedan 1950-talet har ett stort antal naturrelaterade liksom socio-ekonomiska områden växt just exponentiellt, från befolkningstillväxten, till BNP till internationell turism och telekommunikation.

Anthropocene

I rapporten The trajectory of the Anthropocene – The Great Acceleration, som publicerades redan 2015, summerade forskarna sina observationer med att perioden kring 1950 och fram till modern tid är unik i människans historia:

“One feature stands out as remarkable. The second half of the twentieth century is unique in the entire history of human existence on Earth. Many human activities reached take-off points sometime in the twentieth century and have accelerated sharply towards the end of the century. The last 50 years have without doubt seen the most rapid transformation of the human relationship with the natural world in the history of humankind.”

Vi kan också se mönster av exponentiell tillväxt i världens samlade kunskap:  –”If we take each unit of knowledge in the world, whether you consider it to be an invention, an idea, a book or a web page and we graph the number of these over time, we find… yes you guessed it, an exponential curve.” säger exempelvis en källa. Förvisso utan att hänvisa till relevant statistik. Själv har jag kommit att inse mina egna begränsningar efter att under ett antal år ha försökt att följa med i det allt rikare kunskaps- och nyhetsflödet i syfte att verkligen förstå helheten och vad som faktiskt pågår.

Lite dummare varje dag?

I takt med att världens samlade kunskap ökar exponentiellt är det kanske precis som Jonas Ridderstråle har sagt många gånger i sina föredrag: att vi faktiskt relativt sett blir lite dummare varje dag. Världen omkring oss utvecklas helt enkelt snabbare än vi själva har chans att hinna med. Det är annars generellt sett hastigheten av teknisk förändring som verkar vara i centrum för begreppet exponentiell tillväxt.

Ray Kurtzweil, grundaren av Singularity University i Silicon Valley, är en av de aktörer som sedan länge pratat om exponentiell tillväxt. Han menar att mänskligheten de närmaste 100 åren kommer att uppleva framsteg i nivå med summan av de framsteg vi har upplevt de senaste 20 000 åren. Han skriver:

–”As exponential growth continues to accelerate into the first half of the twenty-first century, it will appear to explode into infinity, at least from the limited and linear perspective of contemporary humans. The progress will ultimately become so fast that it will rupture our ability to follow it. It will literally get out of our control.”

Innovation sprids fortare

Kanske är det inte bara utvecklingen av ny teknik, utan dess spridning i samhället och den ökande hastigheten i hur snabbt vi tar till oss ny teknik som är viktigast i sammanhanget? Det lär exempelvis ha tagit ca 50 år för den traditionella telefonen och 35 år för elektriciteten att nå 2/3 av hushållen i USA under 1900-talet. Smarta telefoner nådde å andra sidan 2/3 av de amerikanska hushållen inom mindre än 10 år. I Sverige ser vi ett liknande mönster. En årligt återkommande studie, som sedan 1986 genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, visar exempelvis att det tog ca 20 år för persondatorn att nå 2/3 av de svenska hushållen och bara lite mer än tio år för internet att nå samma nivå. För smarta telefoner tog det emellertid bara fem år att nå motsvarande 2/3 av hushållen. En egen reflektion är att utvecklingen verkar ta fart när den möjliggörande tekniska infrastrukturen är tillräckligt utbyggd.

Intressant nog lyfte redan Igor Ansoff fram liknande uppgifter om spridning av innovation redan i slutet av 1970-talet i diskussioner om en eskalerande turbulens, ökande komplexitet och ett accelererande förändringstempo. Han menade sig då redan se spår av ökad förändringstakt och komplexitet, vilket innebar nya utmaningar för de organisationer och företag som var utsatta för denna typ av miljöer. Han hänvisar också till studier som sedan 1950-talet påvisat en allt kortare tidshorisont avseende tiden som förflyter mellan framväxandet av en ny teknik och dess kommersialisering. Som exempel nämnde han bland annat fotografering (112 år), telefonen (68 år), elmotorn (65 år), radion (35 år), tv:n (12 år), kärnreaktorn (10 år) och atombomben (6 år). Även om siffrorna från olika källor skiljer sig något så verkar upplevelsen av accelererande förändring alltså ha funnits även under stora delar av 1900-talet.

Just termen accelererande förändring lär annars ha populariserats av matematikern Vernor Vinge i en science fiction-roman från mitten av 1980-talet. Han ska, i likhet med Ray Kurzweil, ha menat att mer och mer avancerade och sofistikerade tekniker skulle leda till ett allt snabbare utvecklingstempo – till dess att en punkt bortom mänsklig fattningsförmåga nås och AI (Artificiell Intelligens) är intelligentare än människan. En punkt som brukar kallas singulariteten. Ray Kurzweil menar att den punkten kommer att nås redan 2045.

Digital teknik

Faktum är att digital teknik på ganska kort tid har förändrat vår vardag och vårt sätt att konsumera på ett ganska fundamentalt sätt. På jämförelsevis få år har internet, persondatorer, smarta telefoner och tillhörande tekniska lösningar och sociala nätverk i grunden förändrat vårt sätt att handla, läsa, konsumera, deklarera, lyssna på musik och kommunicera. Och just nu håller olika AI-verktyg på att revolutionera vårt sätt att arbeta.

Därtill har internet och digital teknik omformat hela branscher och skapat helt nya affärsmodeller. Ny teknik har också i grunden förändrat vårt sätt att sprida och lagra information, liksom hur vi tar till oss nyheter. Ny teknik har också gjort att världens information och kunskap dessutom finns tillgänglig för alla.

En spännande artikel i The Economist hävdade för några år sedan å andra sidan att det kraftigt ökade förändringstempot kan vara en illusion. Efter att strukturerat ha arbetat igenom ett antal affärs- och företagsrelevanta faktorer och jämfört data kunde tidningen inte identifiera någon faktisk förändring. Istället menar de att en bättre förklaring till upplevelsen av accelererande förändring kan vara det kraftigt ökade informationsflödet och det faktum att det finns oerhört mycket mer information omkring oss än för bara några år sedan. Därtill förväntas vi vara ständigt uppkopplade och ge snabb respons, något som utmanar vår kognitiva förmåga. Det i sin tur skulle kunna skapa en illusion av accelererande förändring, utom vår kontroll, och bidra till ett hyperaktivt beteende bland exempelvis ledare och bolag med fokus på ökad snabbhet. Just det faktum att vår kognitiva förmåga utmanas, samtidigt som det sker utanför vår kontroll, lär också vara viktiga källor till känslor av stress. Något som blivit allt vanligare.

Tänk om det bara är min fullbokade kalender?

Evolutionsbiologen Simon Ho har gjort en annan intressant observation vad gäller evolution och utveckling över tid. Han har studerat förändringar i organismer på DNA-nivå – och upptäckt att de många små förändringar som sker i vårt DNA varje dag på sikt delvis tar ut varandra:

–”Think of it like the stock market. Look at the hourly or daily fluctuations of Standard & Poor’s 500 index, and it will appear wildly unstable, swinging this way and that. Zoom out, however, and the market appears much more stable as the daily shifts start to average out. In the same way, the forces of natural selection weed out the less advantageous and more deleterious mutations over time”, enligt en artikel i Quanta Magazine.

Tänk om det är precis så! Att det som vi idag upplever som snabba och accelererande svängningar från framtiden sett kan komma att se ut som en ganska genomsnittlig tid av förändring eftersom de många svängningarna på något sätt har tagit ut varandra. Det skulle vara höjden av ironi, särskilt när vi tittar i våra uppenbarligen fullbokade kalendrar och stressar vidare till nästa möte i vår högst upptagna vardag: –”We are experts at keeping ourselves busy”, som någon sa. Frågan är kanske om vi ägnar oss åt rätt saker?

Å andra sidan menar Ray Kurzweil att den förändring vi upplever är reell och att vi redan 2099 kommer att ha utvecklat en intelligens, baserad på biologi och teknik i samverkan, som är flera miljarder gånger mer kraftfull än idag. Mina barn kommer då att vara 89 år och 97 år och kanske fortfarande ha ett antal friska år framför sig. Sannolikt med hjälp av nya medicinska framsteg, avancerade tekniska hjälpmedel och implantat.

Vi får vänja oss vid ett högre förändringstempo

Oavsett kan vi troligtvis enas om att upplevelsen av ett allt högre förändringstempo är gemensam för samtidsmänniskan.

Faktum är att vi faktiskt inte vet vad denna utveckling innebär eller vart den leder. Frågan är också hur vår enorma påverkan på planeten utvecklas.

Många menar att vi är med om något som mänskligheten aldrig upplevt förut och att vi börjar närma oss gränsen för vad vår kognitiva förmåga kan hantera.

Digitaliseringen kommer exempelvis att medverka till att en stor del av de yrken som finns idag inte kommer att finnas när våra barn och barnbarn är färdiga för yrkeslivet. Många yrken kommer istället att ha ersatts av automatiserade och digitaliserade lösningar baserade på AI, Artificial Intelligence. Det är inte heller osannolikt att vår trots allt begränsade kognitiva förmåga kommer att behöva stöd av olika artificiella lösningar för att hänga med i utvecklingen. Klimat- och miljökrisen ställer parallellt krav på oss att ställa om vår konsumtion och produktion. Med tanke på människans goda anpassningsbarhet genom historien kan vi förhoppningsvis lära oss hantera även nästa fas av vår utveckling på jorden.

Framtiden har emellertid inte alla svar och det finns fortsatt mycket att lära av historien. Eftersom mycket tyder på att de flesta stora civilisationer har gått under på grund av sin negativa miljöbelastning kommer vi att behöva all intelligens vi kan mana fram för att lösa den omfattande kris vi nu befinner oss i.

Nyfiken på mer?

Texten är ett utdrag ur boken Navigera in i framtiden av Elisabet Lagerstedt (2018). Du hittar den på Bokus eller Adlibris.

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt is the founder and director of Future Navigators. As a trusted advisor, consultant, and Executive Coach, she helps business leaders navigate beyond business as usual to build Better Business and co-create a better future - through insight, strategy, innovation, and transformation. Elisabet is also the author of Better Business, Better Future (2022) and Navigera in i Framtiden (2018).