Ingenting är konstant – allt förändras!

Ingenting är konstant – allting förändras över tid.

Det är nästan lika självklart som en naturkraft, men går ibland så långsamt så att vi själva inte ens är medvetna om den utveckling och förändring som pågår. Mycket handlar om tidsperspektivet. Innan vi ägnar oss åt framtiden, låt oss därför börja med en kort tillbakablick – hela vägen tillbaka till tidernas begynnelse.

För ca 13,5 miljarder år sedan bildades (vad vi vet idag) vårt universum genom Big Bang. För ca 4,5 miljarder år sedan bildades så vår sol, vårt planetsystem och jorden ur en roterande skiva av gas och stoft i utkanten av galaxen Vintergatan. Först för ca 6 miljoner år sedan fick en aphona två döttrar, varav den ena lär ha varit avlägsen släkting till dagens schimpanser.

Den andra sägs vara en avlägsen släkting till alla dagens människor. De första människoliknande varelserna lär förstås inte ha haft mer inverkan på sin omgivning än en guppy eller manet har i havet. Ändå har vi en stor andel av vårt dna gemensamt.

Homo Sapiens dyker upp

För cirka 150 000 år sedan dyker så vår egen art, Homo sapiens (”den tänkande människan”), upp i olika fossilfynd. Homo sapiens är upprättgående och har en större hjärna än tidigare människovarelser. Med stöd av språkutveckling, jämförelsevis komplexa sociala strukturer, eld och matlagning, användning av enkla verktyg och en god inlärningsförmåga började Homo sapiens för ca 70 000 år sedan sprida sig över världen och forma de jägar- och samlarkulturer som skapat basen till det som idag är människan i vår tid. För ungefär 12 000 år sedan uppstod så jordbruket i Mellanöstern och den nya försörjningsmetoden och livsstilen slog igenom på bred front. Det ledde i sin tur till att civilisationer – statsbildningar – började uppstå.

Genom årtusenden förde människan sina kunskaper vidare till nya generationer genom berättelser, sång, dans och senare även skrift. Vi bodde i små samhällen, lärde oss av våra föräldrar och förde gamla traditioner vidare, parallellt med att vi anpassade oss och lärde oss leva med samtidens utmaningar, svält, krig och farsoter. Ofta blev vi inte mer än 45 år gamla och de flesta av våra barn dog i tidig ålder på grund av sjukdom. Då, ca 10 000 år f Kr, tror man att det fanns så få som 1 miljon människor på vår jord. År 0, vid vår tideräknings början, tror man att jordens samlade befolkning vuxit till ca 300 miljoner. Det är en enorm kontrast till dagens värld och de drygt 7 miljarder människor som nu finns på vår jord efter en befolkningsutveckling som fullständigt exploderat de senaste 150 åren sedan industrialiseringens genomslag i mitten av 1800-talet.

Det naturliga urvalet

Fram till vår tid anses det naturliga urvalet ha varit den kraft som gjort att de individer som var bäst anpassade för den miljö de levde i förde sina gener vidare till nästa generation. Forskning har också visat att utvecklingen ständigt förändrat våra gener, långt in i modern tid. Det sägs också att processen fortfarande pågår för fullt och att våra hjärnor fortsätter att växa. Andra menar förstås att genetisk förändring är en jämförelsevis trög kraft, och att den inte hänger med i dagens snabba samhällsutveckling. Det som en gång i tiden var en fördel för individen har i vissa fall blivit en tydlig nackdel – såsom förmågan att lagra energi i form av fett, vilket medverkat till dagens fetmaepidemi.

Vissa forskare menar till och med att det naturliga urvalet idag är satt ur spel, bland annat på grund av vår avancerade sjukvård. Å andra sidan är vi numera så många människor på vår jord att mutationer – de förändringar i våra gener som är evolutionens ”råmaterial” – lär uppstå och sprida sig snabbare än någonsin förut. Kombinera det med en dos av AI, Artificial Intelligence, och det blir nästan omöjligt att sia om vilka framtidens människor faktiskt är. Att det handlar om att kombinera biologi med teknik verkar vara högst sannolikt.

Den effektiva människan

Trots att människan har funnits en jämförelsevis kort tid i jordens historia, har vi genom ett allt effektivare lantbruk, sjukvård, teknisk utveckling, användning av fossila bränslen och rekordhög befolkningstillväxt blivit den dominerande kraften på vår planet. Förmågan att samarbeta och organisera oss för att hantera komplexa uppgifter och utmaningar har blivit ett av våra alla mest typiska kännetecken. Tre industriella revolutioner – från ångmaskinen, till elektriciteten och elektroniken – följs nu enligt flera bedömare av en fjärde, med den smarta fabriken där allt är automatiserat och uppkopplat.

Vi kan numera bygga allt från kretskort, kommunikationsutrustning och rymdraketer till broar, sjukhus, städer och murar mellan länder, och vi kan utforska både vårt eget dna och universums minsta beståndsdelar. Nyfikenhet, problemlösningsförmåga, kreativitet, entreprenörskap, en sorts ständig strävan efter förbättringar – och hoppet om en bättre framtid – har drivit oss att ständigt innovera och utveckla nya lösningar på de problem vi har.

Ändå hör man inte sällan ”det var bättre förr”. Var det egentligen det?

Var det bättre förr?

Johan Norberg visade i sin bästsäljande bok Framsteg – tio skäl att se fram emot framtiden att det inte var det, utan att det faktiskt har blivit avsevärt mycket bättre:

”Sanningen är att om vi kunde vrida tillbaka klockan skulle vi upptäcka att den gamla goda tiden var alldeles förskräcklig… Siffrorna när det gäller fattigdom, undernäring, analfabetism, barnarbete och spädbarnsdödlighet sjunker snabbare än vid någon annan tidpunkt i mänsklighetens historia. Medellivslängden har ökat mer än dubbelt så mycket under det senaste århundradet som under de tidigare 200 000 åren. Risken att en person kommer att uppleva krig, dö i en naturkatastrof eller underkastas en diktatur har blivit mindre än i någon tidigare epok.”

Nya problem har dykt upp istället

Men problemen har inte försvunnit. Istället verkar det som att de har blivit än mer komplexa och utmanande. Faktum är att människans inverkan på jorden har blivit så omfattande att vår tidsålder benämnts antropocen (”människans tidsålder”). Våra större strukturer ses till och med från rymden och våra aktiviteter, framförallt under de senaste 100 åren, har lett till såväl miljöförstöring som ökande CO2-nivåer i atmosfären och global uppvärmning.

Med en fortsatt accelererande utveckling förväntas jorden år 2050 ha nästan 10 miljarder invånare, varav 2/3 boende i stora städer. Det skapar i sin tur ännu större utmaningar för vår miljö och de begränsade naturresurserna på vår planet.

Utmaningarna är därför minst sagt många på vägen. Och som jag sa i inledningen, ingenting är konstant – allting förändras över tid.

Nyfiken på mer?

Texten är ett utdrag ur boken Navigera in i framtiden av Elisabet Lagerstedt (2018). Du hittar den på Bokus eller Adlibris.

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt is the founder and director of Future Navigators. As a trusted advisor, consultant, and Executive Coach, she helps business leaders navigate beyond business as usual to build Better Business and co-create a better future - through insight, strategy, innovation, and transformation. Elisabet is also the author of Better Business, Better Future (2022) and Navigera in i Framtiden (2018).