På ganska få år har internet och tillhörande tekniska lösningar i grunden förändrat vårt sätt att handla, läsa, konsumera, deklarera, lyssna på musik och kommunicera. Därtill har det omformat hela branscher och skapat helt nya affärsmodeller. Och med ‘the internet of things’ fortsätter internet att omfamna en allt större del av våra liv.
Och det går fort! Internet började spridas bland ‘vanliga dödliga’ kring 1995. Då var jag 26 år. Redan 1997 letade jag efter lägenhet på nätet, via tjutande modem och en extremt långsam uppkoppling. Trots den långsamma uppkopplingen var jag uppenbarligen inte ensam med att använda nätet. Redan 1997 startade min syster en webbyrå. Då menade förstås många att internet fortfarande bara var en ‘fluga’, dvs något tillfälligt som skulle blåsa över. Efter bara fem år var förstås internet penetrationen i Sverige trots det över 50 procent av hushållen. Idag är den kring 90 procent.
För knappt fem år sedan surfade fortfarande de flesta på internet via en PC. Idag har ’alla’ en smartphone eller en läsplatta och behöver inte ens en PC för att använda internet. Smartphones och appar har blivit allmängods. Den ökade digitaliseringen och snabba teknikutvecklingen har skapat en uppsjö av nya produkter och tjänster: vi deklarerar med hjälp av mobilen, läser tidningen på surfplattan och streamar vår favoritmusik när och var vi vill. Vi kommunicerar enkelt med och genom olika tekniska lösningar och förväntar oss naturligt att tekniken ska vara tillgänglig under dygnets alla timmar, året runt.
Den snabba tekniska utvecklingen har med andra ord möjliggjort en våg av innovationer som på olika sätt berör internet, vårt sätt att kommunicera, liksom många andra delar av vår vardag. Det är lätt att glömma att produkter som iPhone (lanserades 2007) och iPad (lanserad 2010), liksom tjänster som Twitter (start 2006) och Facebook (start 2004) var okända begrepp för tio år sedan.
Idag har de emellertid på kort tid skapat förutsättningar för helt nya möjligheter till interaktion för enskilda individer såväl som företag. Och utvecklingen fortsätter i ett rasande tempo med mängder av nya produkter och tjänster baserade på digital teknik. Produkter och tjänster som fortsätter att förändra våra köpbeteenden, vårt sätt att konsumera och vårt sätt att kommunicera. Med ”the internet of things” integreras nu internet på ett ännu närmare sätt med vår vardag.
Tekniktillgång och internetanvändning i de svenska hushållen – en tillbakablick
Här har jag valt att belysa utvecklingen av tekniktillgång och internetanvändning i Sverige, dels för att det finns god tillgång till relevanta data, men också för att Sverige ligger relativt långt framme vid en internationell jämförelse.
SOM-Institutet vid Göteborgs Universitet gör löpande omfattande undersökningar som bl a belyser Svenska Trender och medievanor. Den senaste rapporten från 2014 visar tydligt att tekniktillgången i hushållen håller på att förändras kraftigt. Mest slående är kanske den snabba utvecklingen av tillgången till internet, bredband, PC och mobiltelefon. Användningen av internet har i själva verket ökat expolosionsartat sedan mitten av 1990-talet och gått från att knappt existera alls 1995 till att vara en integrerad del av de flesta svenskars liv idag. Tänk bara på hur vi idag sköter bankärenden, handlar online, söker fakta, spelar spel och använder smartphone appar till allt möjligt i våra liv – jämfört med för bara tio år sedan.
Källa: Tekniktillgång i Sveriges hushåll 1986-2014, SOM-institutet, ”Svenska Trender 1986-2014”,http://www.som.gu.se
I rapporten Svenskarna och Internet 2015 skriver iis.se bland annat:
”År 2015 är det 93 procent av befolkningen som har tillgång till internet och 91 procent som använder internet. I åldern 8-55 år är det över 95 procent som använder internet. Den dagliga användningen av internet ökar även i alla åldersgrupper.
92 procent har en dator. Det är alltså fler som har tillgång till internet än som har en dator och i år är det första gången det är så. 90 procent har bredband hemma, 59 procent har en surfplatta och 97 procent av befolkningen har en mobiltelefon. I genomsnitt använder vi internet totalt 21 timmar i veckan, varav drygt 8 timmar spenderas på internet i mobilen.
De flesta barnfamiljer (87%) har flera datorer, smartmobiler och surfplattor. 67 procent av 2- åringarna använder internet och 32 procent gör det dagligen. Redan när de är 2 år är det en tredjedel av de som använder internet som någon gång skapar eget innehåll på internet.
77 procent av befolkningen har en smartmobil och 76 procent använder internet i mobilen, 62 procent gör det dagligen. Mer än hälften av svenskarna upp till 55 års ålder använder internet i mobilen dagligen.
47 procent av befolkningen använder Mobilt BankID, 57 procent navigerar med hjälp av GPS:en i mobilen och 29 procent brukar publicera var de är.
Besökarna på sociala nätverk har ökat från 53 procent av internetanvändarna år 2010 till 77 procent år 2015. 70 procent av internetanvändarna använder Facebook och nästan hälften gör det dagligen. Instagram har ökat i popularitet och används idag av 40 procent av internetanvändarna, 2014 var motsvarande siffra 28 procent. 22 procent använder Twitter och det är lika många som använder LinkedIn.
En nyhet i årets rapport är Snapchat som används av 21 procent av internetanvändarna. De flitigaste användarna är 12-15 åriga flickor, 62 procent av dem använder dagligen Snapchat. Det är däremot sällsynt med snapchattare över 35 år.
Nu är det 70 procent av internetanvändarna som tittar på film och video på nätet, 45 procent gör det varje vecka och 17 procent dagligen. 2014 var det 52 procent som tittade. Hela 40 procent av de som tittar på film på nätet betalar för detta.
Det är 77 procent som lyssnar på musik på internet 2015. 42 procent lyssnar på en radiostation på internet, 30 procent lyssnar på poddradio och över hälften (54%) av musiklyssnarna betalar för att lyssna via internet.”
Idag pratar många forskare om att vi befinner oss i en accelererande utveckling, som går fortare och fortare. Och visst är det intressant att fundera på vad det skulle kunna innebära för framtiden. Vad tror du själv?
