Ditt sociala nätverk bestämmer vem du är

Plötsligt har sociala nätverk blivit ett buzz word och ses som en stor ny möjlighet i den digitala världen för att sprida information på jakten efter nya kunder och ökad försäljning.

Som mycket annat är sociala nätverk inget nytt… sociala nätverk har varit en viktig del av mänsklig samvaro sedan våra förfäders strövade över savannerna i Afrika. Inom sociologin har man också sedan länge intresserat sig för hur grupper av människor fungerar och påverkar varandra.

Någon som verkligen har funderat på hur sociala nätverk fungerar är Nicholas Christakis, som är just Professor of Medicine, Health Care Policy, and Sociology vid Harvard i USA. Han menar att människor lever i grupper, som bildar avancerade nätverk. Det gör att vi är sammankopplade med hundratals eller till och med tusentals människor i den reella världen (dvs redan innan internet kommer in i bilden). Vi påverkar vårt nätverk och nätverket påverkar oss – även om vi inte känner alla individer i nätverket, utan bara är kopplade till dem via vänners vänner.

CSR – bara marknadskommunikation?

CSR (Corporate Social Responsibilty) kallas idag idén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, både ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.[2] Flera amerikanska undersökningar visar enligt Wikipeda att allt fler kunder och medarbetare anser att företag ska ta ett större ansvar i samhället än att bara generera vinst till sina ägare.

I grunden kan man se CSR begreppet som en nyttig moralförklaring samt en utveckling och sammansmältning av flera olika begrepp som växte fram parallellt under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Till dessa hör etiskt ansvarstagande, miljömässigt ansvarstagande samt socialt ansvarstagande.

Frågan är om CSR bara är ett sätt att undvika negativ publicitet, en cynisk flört med kunder och medarbetare, eller en god förutsättning för en långsiktigt och framgångsrik verksamhet där alla är vinnare.

Det är trendigt att vara nörd!

Nördiga, men coola glasögon

Det är trendigt att vara nörd, menar supercoola Sofia Ulver-Sneistrup som forskar i marknadsföring och konsumenttrender vid Ekonomihögskolan på Lunds Universitet. Kanske har Sofia rätt.

Sofia menar att nördar idag redan har fått makt. Att Bill Gates härstammar från nördarnas släkte är kanske ingen hemlighet. Med den kunskapshype som finns i världen idag med en globalt växande medelklass kommer dessutom ”alla” att ha allmänbildning framöver. Det räcker alltså inte att vara allmänbildad framöver. Istället  kommer ”nischbildning” att bli allt viktigare. En ”nischbildad” person har en djup passion och specialisering inom ett snävt avgränsat område. Något som helt enkelt påminner om en nörd.

Jag drabbades av word-of-mouth…

Jag drabbades av ”word-of-mouth” – och jag gick på det. Det gäller så klart lanseringen av iPhone 4. Apple har alltid lyckats skapa buzz och word-of-mouth kring sina lanseringar och iPhone 4 är inget undantag. Från början hade Apple en position som sympatisk, men innovativ liten aktör som slogs mot jättarna inom IT-branschen. Idag börjar allt fler förstås ifrågasätta det.

Apple skapade emellertid med sina enkla och snygga tekniska lösningar, användargränssnitt och design många oerhört dedikerade fans i små trendmedvetna grupper, t ex inom reklamvärlden. iMac blev trendigt, PC blev mossigt. Det var något som Apple spann vidare på i flera amerikanska reklamfilmer, där iMac representerades av en ung, cool kille och PC av en mossig, lätt förvirrad stofil. Hoppas ni har sett dem. De har några år på nacken nu, men är fortfarande bra. Här är – som en parentes – ett exempel från YouTube.

Numera är Apple världsledande inom flera områden.

Vad är kommunikation för dig?

I en kurs i kommunikationssociologi för snart 20 år sedan fick vi bland annat lära oss ett antal modeller som ganska mekaniskt förklarar kommunikation med en sändare och en mottagare, t ex Laswells formel och Shannon & Weavers, som båda är modeller från 1940-talet. På Wikipeda (2010-09-13) defineras än idag kommunikation som ”…en process för att överföra information från en punkt till en annan”.

En annan syn på kommunikation har jag hittat i retoriken, som behandlar alla former av språklig och symbolisk påverkan där det handlar om att påverka andra – individer eller grupper – i en viss riktning. Lindqvist Grinde beskriver i sin bok Klassiskt retorik för vår tid retoriken som ”konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”[1] i ett citat av Aristoteles. För de gamla grekerna handlade det i första hand om att via väl genomtänkt språk och argumentation vinna gillande för ett visst påstående. Reklam och PR kan i det sammanhanget ses som typiska former av retorik och språklig påverkan för att ”vinna publikens gillande” och på så sätt påverka en attityd eller ett beteende. Språket har på många sätt en oerhörd makt över oss människor. Det som för mig i första hand skiljer retoriken från ämnet kommunikation är att det sistnämnda i större utsträckning handlar om att både tala och lyssna utan att nödvändigtvis alltid taktiskt överlägga sina argument för att påverka någon i en viss riktning.