Kommunikation

KommunikationI grunden är kommunikation fullständigt fundamentalt i samverkan mellan människor – i den privata såväl som i den professionella sfären. Vissa hävdar till och med att kommunikation är kittet som håller ihop människor och samhällen. Å andra sidan är dålig kommunikation grunden till många missförstånd och till och med ett antal krig. Påverkan är också det tveeggat. Det kan handla om både positiv och negativ påverkan, lite beroende på påverkarens avsikter, men också mottagarens tillstånd.

Det som gjort kommunikationsområdet så spännande de senaste åren är att vi faktiskt genomgår en kommunikationsrevolution – eller en kommunikations- och användarrevolution – pådriven av ‘vanliga’ människor, sociala medier, internet och smarta telefoner. Vi möter också ett allt mer uppdrivet förändringstempo. Förändringarna är emellertid inte nya. Det handlar i grunden om informationsteknologi och de nya möjligheter det har skapat med hjälp av internet sedan mitten av 1990-talet. Det har i grunden förändrat både förutsättningarna och verktygen för kommunikation och påverkan på global nivå. Det är exempelvis inte länge förbehållet ett fåtal att bestämma hur budskap ska vinklas och vad som ska kommuniceras. Och förändringarna går fort – pådrivet av en eskalerande teknisk utveckling, tillgång bredband för alla, sociala medier och smarta mobiltelefoner.

RevolutionFörändringarna har redan omdanat hela industrier och fortsätter omdana andra. De fortsätter också påverka hur vi kommunicerar med varandra, liksom hur verksamheter strukturerar sina affärsmodeller och kommunicerar med sina kunder. Det har också skapat helt nya köpbeteenden, där sökningar på internet idag exempelvis är en naturlig del av köpprocessen.

Därtill har vi idag en informationsmängd i samhället som är större än någonsin förut – och fortsätter att öka i en takt som mänskligheten aldrig tidigare upplevt. Den mängd information som skapas varje år beräknas dessutom att öka kraftigt fram till 2020, då alla former av media – TV, radio, och print – helt förväntas övergå från analog till digital form. Att skapa genomslag i traditionella såväl som digitala media är redan en utmaning och att skapa genomslag om tio år kommer inte att vara lättare.

Nya kommunikationskanaler skapar nya möjligheter

I takt med att de teknologiska landvinningarna gjorts allt mer tillgängliga för konsument och i takt med konsumenternas ändrade beteende har varumärkesägare och kommunikatörer anpassat sig och följt efter. Nya medier gör inte att gamla medier per automatik försvinner, men vi ser att varumärkesägare idag väljer att investera allt mer i nya kanaler för att effektivare nå ut med sina budskap. Följden är att nya kommunikationskanaler växer sig allt starkare, medan gamla kanaler tvingas ompröva sina affärsmodeller och leta efter nya möjligheter. Samtidigt har konsumenten – i takt med de senaste årens intåg av sociala medier – fått ett allt större inflytande över världens varumärken. Och ett av företagets viktigaste tillgångar har därmed blivit allt mer svårkontrollerbart.

Digital teknik har också skapat nya möjligheter till förbättrad intern kommunikation inom företagen. Mobiltelefoni och ständig internet uppkoppling gör det förstås kanske relevant att fråga sig när arbetstiden faktiskt börjar och slutar. Mitt under dagislämning, dagishämtning och middagstid med familjen förväntar sig nämligen många chefer att få tag i sina medarbetare. En bra utveckling?

Har det faktum att vår omvärld har digitaliserats då ändrat grundförutsättningarna för kommunikation och påverkan? Svaret är både ja och nej. Ja, därför att digital teknik – ettor och nollor – skapar nya möjligheter och verktyg för kommunikation. Nej, därför att kommunikation i grunden bara handlar om samspel och dialog mellan människor.

burk-kommunikationModern teknik är egentligen bara nya verktyg för kommunikation – på samma sätt som gamla tiders penna och papper, skrivmaskin och bakelittelefon. Modern teknik tillhandahåller emellertid avsevärt mycket mer avancerade instrument för interaktion, som dessutom snabbt och effektivt kan spänna över hela jordklotet. På så sätt finns idag möjligheter att kommunicera som vi inte har haft förut. Och varje kommunikationssätt har sina för- och nackdelar och sociala regler; face-to-face, via e-mail, via telefon, via SMS, via en presentation, en annons, TV-reklam, sociala media eller via en artikel i en tidning. De ställer alla olika tekniska krav på avsändare såväl som mottagare, men är fortfarande i grunden bara olika former av mellanmänsklig kommunikation. Detta gäller givetvis också när jag vill använda kommunikation för att påverka andra i syfte att utveckla ett varumärke. De nya verktygen är bara hjälpmedel på vägen mot målet. Alltså ska nya media inte användas för nya medias skull. Nya media ska användas då de är det mest effektiva sättet att nå eller skapa en givande relation med målgruppen.

Vad är kommunikation?

Ordet kommunikation kommer ursprungligen från latinets ”communicare” som betyder att någonting blir gemensamt. Med den snabba tekniska utvecklingen verkar allt mer faktiskt bli just gemensamt – i en värld där vi delar allt mer information med varandra – allt snabbare.

I en akademisk tillbakablick kan kommunikation i grunden sägas vara en ständigt pågående process och en förutsättning för att bygga möten och relationer mellan människor. Det är inte statiskt, utan snarare i ständig rörelse. Nilsson och Waldemarsson beskriver i sin bok ”Kommunikation” just begreppet kommunikation som att prata och agera i förhållande till varandra. De menar att ”kommunikation är information, påverkan, tanke, känsla och ett sätt att få sin identitet bekräftad, det är att visa hur man upplever den man pratar med”[1].

Kommunikation kan äga rum i många olika sammanhang och miljöer, t ex hemma, på arbetet, mellan vuxna och barn, mellan arbetskollegor, mellan företag och dess kunder, på internet och via telefonsamtal och SMS. Gemensamt är att man genom kommunikation försöker meddela sig eller dela med sig av något, såsom upplevelser, tankar och känslor eller fakta. Kommunikation kan också ske med kroppsspråk, men talspråket är det som verkligen kan få oss att förstå andra.

Lasswells formelNormalt associerar vi ofta kommunikation som processen att överföra ett budskap, men kommunikation innebär både att tala och att lyssna. Flera modeller förklarar det som att det finns en sändare och en mottagare, t ex Lasswells formel och Shannon & Weavers, båda är modeller från 1940-talet. På Wikipeda (2010-09-13) defineras än idag kommunikation som ”…en process för att överföra information från en punkt till en annan”. Att lyssna är emellertid inte bara en passiv process att motta information, det är också ett fantastiskt sätt att lära känna den man kommunicerar med. Oavsett om det är en nära vän, en medarbetare eller en ny kund.

En mer aktiv syn på kommunikation finns i retoriken, som behandlar alla former av språklig och symbolisk påverkan där det handlar om att påverka andra – individer eller grupper – i en viss riktning. Lindqvist Grinde beskriver i sin bok ”Klassiskt retorik för vår tid” retoriken som ”konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”[2] i ett citat av Aristoteles. För de gamla grekerna handlade det i första hand om att via väl genomtänkt språk och argumentation vinna gillande för ett visst påstående. Reklam och PR kan i det sammanhanget ses som typiska former av retorik och språklig påverkan för att ”vinna publikens gillande” och på så sätt påverka en attityd eller ett beteende i en given riktning, oavsett om vi pratar om traditionella eller digitala media. Den typer av kommunikation och påverkan – med ett företag som avsändare och en definierad målgrupp som mottagare – brukar också kallas marknadskommunikation.

Oavsett den snabba tekniska utvecklingen har modern forskning om och om igen också konstaterat att olika former av personlig kommunikation är det mest effektiva sättet att påverka andra. Torstensson menar i sin bok ”Människor påverkar människor ”att det är i samtal mellan individer, som har förtroende för varandra, som det händer saker med människors uppfattningar, preferenser, åsikter och val”[3].

I grunden handlar det alltså om mellanmänskliga relationer. Oavsett vilka media vi använder borde alltså samma grundläggande regler för social samvaro gälla som i övrigt mänskligt beteende. Ett sådant är behov att känna förtroende för och lita på källan. Ett påstående som kommer från en tillförlitlig och förtroendeingivande källa är helt enkelt lättare att lita på än ett påstående som kommer från en otillförlitlig källa som jag saknar förtroende för.

Det faktum att personlig påverkan är så effektivt gör förstås olika typer av sociala medier särskilt intressant! Om det, och mycket annat, kan du läsa mer om i bloggen.

[1] Nilsson et al, Kommunikation, 1990, s7

[2] Lindqvist Grinde, Klassisk Retorik för vår tid, 2008, s30

[3] Torstensson, Människor påverkar människor, 2006, s7