Framtidsscenarios

23 december, 2020 framtid ,

Jag har i tidigare blog posts beskrivit Megatrender och Delfimetoden som verktyg för att utforska framtiden. I denna blog post vill jag istället rikta fokus på scenarioplanering eller framtidsscenarios, som det också kallas.

Genom att korsa olika typer av trender och drivkrafter, långsiktiga eller kortsiktiga, kan man bygga omvärldsscenarion för framtiden. Det är en metod som har sitt ursprung inom militären. Ett bolag som tidigt drev detta till sin spets är Shell, som vidareutvecklade metoden i oljekrisens 1970-tal och sedan dess har arbetat med metoden för att kunna vara förutseende i strategier och investeringar.

I Sverige har bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) använt metoden tillsammans med kommuner för att skapa förståelse för vilka följdverkningarna av klimatförändringarna skulle kunna vara i Sverige.

Omvärldsscenarion bidrar till att göra en verksamhetsledning medveten om att framtiden kan utvecklas på mer än ett sätt. Det möjliggör i sin tur en mer flexibel strategisk ansats för att långsiktigt hantera och bemöta olika framtider.

Genom att skapa olika typer av omvärldsscenarion skapar man sig helt enkelt en bild av vad som skulle kunna inträffa och har då också möjlighet att identifiera alternativa strategier, beroende på hur framtiden utvecklas.

Mer konkret kan scenarioplanering hjälpa en organisation att:

  • Se alternativa framtider
  • Identifiera utmaningar för den aktuella branschen
  • Identifiera nya vägar framåt och göra modiga vägval
  • Formulera en gemensam vision
  • Förstå relevansen av nuvarande konkurrensfördelar i framtiden
  • Identifiera en lämplig strategisk riktning

Det finns emellertid flera metoder för att utveckla scenarion – vissa mer kvantitativa och andra mer kvalitativa. Den kvalitativa metod jag själv arbetar med skulle kunna kallas Oxfordmetoden, och är utvecklad av professor Rafael Ramirez vid Oxford Saïd Business School under stora influenser av de metoder och arbetssätt som utvecklats vid just Shell sedan 1970-talet.

Under en veckolång intensivkurs i scenarioplanering vid Oxford 2015 jobbade jag och mina kurskollegor under ledning av professor Ramirez och Coh Khong, som är politisk chefsanalytiker vid Shell, med uppdrag för två stora internationella företag och en amerikansk iNGO. Syftet var att identifiera relevanta scenarion som input till deras strategiarbete. Inför arbetet bildades grupper av individer med vitt skilda kompetenser och bakgrunder – både experter och generalister. Varje grupp började med att intervjua sina uppdragsgivare om deras nuvarande situation och utmaningar, och fördjupade sig därefter i relevanta omvärldstrender, liksom hur de skulle kunna tänkas samverka för att forma framtiden. Slutligen byggde varje grupp relevanta alternativa scenarion för framtiden baserat på ett par jämförelsevis enkla metoder, där en av metoderna innebar att vi enkelt korsade två relevanta trender eller drivkrafter med varandra (se figur nedan).

 

page55image62629424

Våra alternativa omvärldsscenarion (A, B, C och D) utvecklades därefter ytterligare i kreativa gruppdiskussioner för att kunna presenteras som narrativ, eller korta berättelser. Några blev lite mörkare och några blev lite ljusare till sin natur. I den slutliga presentationen för uppdragsgi- varen använde vi därefter olika former av storytelling för att gestalta fram- tiden. Från en känslosam uppläsning av ett personligt brev som en äldre kvinna skrivit till sin son, till en filmad nyhetssändning tänkt att vara från framtiden. Som alltid är paketeringen nämligen lika viktig som innehållet. Särskilt eftersom framtiden är så svår att föreställa sig utan hjälp av konkreta exempel. Möjligheterna är många när man låter fantasin krydda faktiska kunskaper om dagens verklighet och trender.

Läs och lär mer om scenarios i boken Strategic Reframing: The Oxford Scenario Planning Approach av Rafael Ramirez och Angela Wilkinson.