Framtidsorientering

Ingenting är konstant. Allt förändras och utvecklas över tid. Det är nästan lika självklart som en naturkraft, men går ibland så långsamt att vi själva inte ens är medvetna om den utveckling och förändring som pågår överallt runt omkring oss.

Eftersom allt förändras vet vi redan att framtiden kommer att se annorlunda ut än nutiden, eller dåtiden för den delen. Framtiden är emellertid synnerligen svår att förutspå, eftersom det handlar om sådant som ännu inte hänt. Men framtiden uppstår inte ur tomma intet, vilket faktiskt också gör den möjlig att studera.

Framtidsstudier är ett tvärvetenskapligt område som i korthet beskrivs som ett systematiskt utforskande av framtiden. Det syftar till att öka förståelsen för vår framtid ur ett medellångt till långt tidsperspektiv, inte sällan genom att utveckla ett antal alternativa framtider eller scenarion. Genom framtidsstudier grundade i gårdagens och dagens trender, viktiga samtidsfrågor, potentiella black swans och olika alternativa scenarion är det möjligt att skapa insikter som hjälper verksamheter att proaktivt påverka utvecklingen och skapa alternativa strategier för att effektivare möta framtidens utmaningar.

Forskning inom olika områden har emellertid visat hur begränsad människans uppfattningsförmåga är och hur dåliga vi är på att förutsäga framtiden. Philip Tetlock, som är professor i psykologi, har tex visat hur oerhört dåliga politiska experter är på att göra korrekta förutsägelser, trots att det är något de försöker göra hela tiden. Men det är inte så illa ställt som man skulle kunna tro. Vissa individer gör exempelvis mer korrekta förutsägelser än andra – de har helt enkelt en reell och mätbar förmåga att bedöma hur vissa händelser kommer att utvecklas över tid. Författarna till boken The Runaway Species menar också att vi människor skiljer oss från djuren genom vår kreativitet och förmåga att förställa oss saker. Vi kan inte bara se världen som den faktiskt är. Vi kan också föreställa oss vad den skulle kunna vara: –”We think What if? and can therefore create our own futures.”

I boken Homo Prospectus visar författarna därtill att nutidsmänniskan är synnerligen väl anpassad till att förvänta sig vad som kommer att ske baserat på ett visst handlande – och även till att förutse framtiden (åtmins- tone i förhållande till andra intelligenta djur på vår planet). Vi är inte starkast eller snabbast, men till skillnad från andra intelligenta varelser kan vi potentiellt sett inte bara förstå konsekvenserna av våra handlingar, utan också planera för framtiden – till och med för nästa generation. Vi är helt enkelt framtidsorienterade.

Framtidsorientering kräver i sin tur såväl kreativitet, fantasi, inlärningsförmåga och planering som ett visst mått av självkontroll. I just orientering handlar det dessutom att hitta vägen på obekant mark. Precis som guldgrävare letar efter guld med en föreställning om att han eller hon ska hitta stora rikedomar, är de beslut och åtgärder vi tar idag ofta inriktade på framtiden. Samma sak med jordbruket: vi sår i dag och vårdar sedan våra åkrar för att kunna skörda en rik skörd i morgon. Ju bättre verktyg och kunskaper vi har, ju bättre vi planerar och ju mer disciplinerade vi är, desto sannolikare är det att vi lyckas. Vi kan dessutom använda vår intelligens och fantasi för att hitta nya och mer effektiva sätt att odla vår mark eller identifiera nya guldådror, trots bristfällig och ofullständig information. Författarna går därför så långt att de menar att Homo Sapiens – eller ”den förnuftig människan” – egentligen är fel namn på vår art. Istället borde vi heta Homo Prospectus –”den prospekterande människan” – eftersom vi som människor föreställer oss olika typer av framtida alternativ, möjligheter och framtidsscenarion och att vi i stor utsträckning låter dem styra våra handlingar.

Och visst. Både du och jag funderar redan över framtiden, och vi är inte ensamma. Ett stort antal science fiction-författare och futurister har redan ägnat många decennier åt att försöka förutsäga framtiden. Alla världens människor har emellertid i praktiken samma förmåga, om än i lite olika utsträckning.

Någon som tänkt lite extra på vad framtiden har att erbjuda är den Oxfordutbildade historikern Yuval Noah Harari, som skrivit boken Homo Deus – en kort historik över morgondagen, som en uppföljare av sin bästsäljareSapiens. Yuval Noah Harari hävdar i korthet att mänskligheten har nått sina stora framgångar genom tre genomgripande revolutioner: den kognitiva revolutionen med språket i fokus för ca 70 000 år sedan. Därefter den agrara revolutionen för ca 11 000 år sedan och slutligen den vetenskapliga revolutionen som började för ca 500 år sedan. I sin nya bok lägger han till en fjärde revolution där framtidens supermänniska fokuserar på att skapa lycka, odödlighet och att överta Guds roll som härskare över allt som skapats (därav bokens titel, Homo Deus, som betyder den gudomliga människan)…

 

Vill du läsa mer? Texten ovan är hämtad ur boken Navigera in i framtiden (Elisabet Lagerstedt, 2018). 

 

Publicerat av

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt is the founder and CEO of Inquentia, and as Executive Consultant fully focused on helping her clients surf the waves of accelerating change and navigate into the future through innovation, growth, and renewal. Always from a market and customer perspective, and together with the client team. She is also an author, blogger, and speaker within the areas of business strategy, trends, future, innovation, and change.