Har du handlat mer eller mindre i år?

19 december, 2018 Trender ,

Årets julhandeln förväntas återigen slå nya rekord. Trots ökade diskussioner gällande miljön, klimatet och hållbar konsumtion verkar vi som konsumenter ha svårt att se och ta vårt eget ansvar. Istället lägger vi ansvaret på världens politiker, som ju också har sin beskärda del av utmaningar. Hushållens privatkonsumtion har emellertid stor betydelse. Den omfattar exempelvis ungefär hälften av landets BNP. Och just hushållens konsumtion har under de senaste åren också varit motorn i den svenska ekonomin och skapat ett stort bidrag till vårt lands BNP-till­växt.

Hur och vad konsumerar vi då? Bilden från Ekonomifakta nedan kan ge en hint. Och visst finns här delar som vi kan själva kan påverka ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur du och jag väljer att spendera våra pengar redan idag har alltså stor betydelse för miljön och klimatets utveckling på lång sikt. Några trender i rätt riktning är möjligtvis ett ökat intresse för elbilar och en minskad konsumtion av kött.

 

Skärmavbild 2018-12-19 kl. 09.07.50

 

Vi är allt sämre på att uppskatta storleken på vår egen konsumtion

Samtidigt rapporterar SOM-Institutet i Göteborg att vi svenskar verkar bli allt sämre på att uppskatta storleken på vår egen konsumtion. Sedan 2015 har exempelvis gapet mellan den upplevda och den faktiska konsumtionen ökat betydligt (Konsumtionsrapporten 2018).

Som bas för rapporten har ett representativt urval av den svenska befolkningen uppskatta hur mycket pengar de lägger på mat, möbler/inredning, hemelektronik och kläder/skor per år. Dessa uppskattningar har därefter jämförts med SCBs uppgifter i nationalräkenskaperna. Resultaten visar då på stora skillnader mellan faktisk och upplevd konsumtion. Mellan 2010-2017 uppskattade svenska konsumenter exempelvis att de ökade sin konsumtion medbara 4,7 procent. Enligt SCBs statistik ökade den med hela 16,2 procent!

Gapet mellan just upplevd och faktisk konsumtionen har därtill ökat avsevärt i de två senaste mätningarna. Från 2015 till 2017 uppskattar svenska konsumenter att de faktiskt har minskat konsumtionen med 2,8 procent, medan den faktiska konsumtionen de facto har ökat med 5,2 procent (löpande priser enligt SCB, nationalräkenskaper).

– ”Det är anmärkningsvärt att det svenska folket tror att de minskar sin konsumtion då konsumtionen i själva verket kontinuerligt ökar”, säger John Magnus Roos, fil. dr. i psykologi, forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap och redaktör för Konsumtionsrapporten.

Av de kategorier som mätts sedan 2010 är möbler/inredning den kategori där underskattningen är som störst. 2017 uppskattade svenska konsumenter att de spenderade 353 kronor per månad i genomsnitt på möbler/inredning, medan försäljningsstatistik visar ett genomsnitt på 555 kronor per månad. Sedan 2010 tror svenska konsumenter att de minskat sin konsumtion av möbler och inredning med 3,5 procent. Den faktiska konsumtionen av möbler/inredning har ökat med 20,4 procent.

Kategorin transporter har inte mätts kontinuerligt sedan 2010 men en ny mätning från 2017 visar att underskattningen är stor också här. I genomsnitt tror den svenska konsumenten att hen lägger 1 427 kronor på transporter per månad. Den faktiska konsumtionen är 2 649 kronor per månad.

– ”Detta tyder på en okritisk konsumtion och att svenska konsumenter överlag inte är medvetna om den ökade konsumtionen. Kanske beror detta på att vi idag mer än för två år sedan vill agera hållbart. Istället för att tillskriva vår egen konsumtionsökning som ohållbar, så förnekar vi den, för oss själva och andra. En fullt normal försvarsmekanism”, säger John Magnus Roos.

I årets Konsumtionsrapport framgår även att second-hand försäljning och renoveringar av prylar minskade under 2017.

– Det tyder på att vi är långt ifrån en cirkulär ekonomi. Ur hållbarhetsaspekt måste vi börja konsumera mindre, även om det har en negativ effekt på vårt eget välbefinnande. Här har inte bara konsumenten ett ansvar, utan också företag och politiker, säger John Magnus Roos.

Jag erkänner utan omsvep att jag är fast i samma konsumtionsfälla som de flesta andra. Kanske är det dags att sluta shoppa under ett år för att bryta mönstret? Eller att åtminstone agera mer hållbart, medvetet och kritiskt i alla de val vi gör i vardagen. För framtiden börjar med oss.

God Jul och ett Gott Nytt År!

Om Konsumtionsrapporten

Konsumtionsrapporten är en rapportserie om den svenska konsumtionen som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Konsumtionsrapporten 2018 släpps torsdagen den 20 december. Majoriteten av informationen ovan är hämtad ur två pressmeddelande från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 2018-12-19 och 2018-12-20.

Hela rapporten finns tillgänglig på Centrum för konsumtionsvetenskaps hemsida: cfk.gu.se/publikationer/konsumtionsrapporten

 

 

 

 

About the author

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt is the founder and director of Future Navigators. As a trusted advisor, consultant, and Executive Coach, she helps business leaders navigate beyond business as usual to build Better Business and co-create a better future - through insight, strategy, innovation, and transformation. Elisabet is also the author of Better Business, Better Future (2022) and Navigera in i Framtiden (2018).