Vad är dåtid, nutid och framtid?

Nu kanske du tycker att jag låter lite väl filosofisk, men faktum är att det är intressant att fundera en stund över vad dåtid, nutid och framtid är. Här kommer därför några tankar hämtade ur boken Navigera in i framtiden.

”Varje dygn har bara 24 timmar. Hur vi spenderar vår tid är därför av stor betydelse för de resultat vi vill uppnå. Just tid skulle vi kunna ägna en hel bok åt att diskutera. Vissa anser exempelvis att det inte finns någon dåtid, nutid eller framtid, utan att allt existerar i nuet och att allt därför sker i nuet. Det gäller inte bara filosofer och spirituella vägledare, utan numera också forskare vid bland annat MIT.

För att ha tankar om framtiden är det enklast att ha en linjär tidsuppfattning. Vi utgår då helt enkelt från att det finns en dåtid, en nutid och en framtid. Dåtiden är historia, och sådant som har hänt. Nutid är just nu och den tid vi lever i. Men vad är då framtiden?

Framtiden skulle kunna definieras som den tid som ännu inte förflutit eller komma skall, eller det som händer efter nutiden. Den kan ses som oundviklig, men kan rent teoretiskt också utspela sig på många olika sätt. Kronologiskt inträffar den redan om en sekund, om en timme, i morgon eller om ett år. Men också om 20 år, 100 år, 1 000 år eller 1 miljon år. Det viktigaste är därför vilket tidsperspektiv som är mest relevant för den fråga som diskuteras.

Som människor ägnar vi oss också ständigt åt att fundera kring framtiden. Så pass mycket att vissa menar att vi istället ska fokusera på nutiden, eftersom det är det enda vi kan göra något åt. Samtidigt ligger det mycket hopp i att fokusera på framtiden. För i framtiden kan allt bli ännu bättre – det är en plats av oändliga möjligheter! Ändå medför tankar om framtiden ofta både oro och ångest, eftersom det okända kan föra med sig både fara och risk. För vi vet ju faktiskt inte vad som kommer att hända eller hur framtiden kan komma att utspela sig.

Kanske därför har människan länge sökt metoder för att se in i framtiden. Från det klassiska Greklands orakel till nutidens siare, prognoser, framtidsscenarion och framtidsstudier. Idag finns det till och med hela yrkesgrupper som arbetar med framtiden. Eller vad sägs om strateger, futurister och science fiction-författare. Med prediktiv analys, som omfattar olika typer av statistiska metoder, såsom prognosmodeller, maskininlärning och datamining, görs exempelvis analyser av aktuella och historiska fakta och händelser i syfte att skapa förutsägelser om framtiden.

Att navigera oss in i framtiden gör vi emellertid alla varje dag – både du och jag. Det är vad det innebär att vara människa. Framtiden skulle därför också kunna ses som summan av konsekvenserna av våra val och handlingar – som byggs på varandra över tid. Det är alltså inte bara något som händer och sker, utan istället något vi faktiskt bidrar till att forma. Aktivt eller passivt. När medvetna val efterhand följer på tidigare val har vi faktiskt börjat forma en stig som i bästa fall tar oss på vägen mot våra uppsatta mål och drömmar. Oklara mål och bristfällig eftertanke kombinerade med dålig disciplin leder emellertid ofta till otydliga och inkonsekventa val och handlingar. De leder oss givetvis också in i framtiden, men utan en tydlig slutdestination eller vettiga delmål på vägen. ”To go with the flow” kan vara spännande ändå, men då blir det lite som det blir. Om du drömmer om att bli golfproffs räcker det exempelvis inte att träna en gång i veckan. Att proaktivt navigera in i framtiden – med siktet inställt på den kortaste vägen mot ett utvalt mål – handlar på individnivå därför i stor utsträckning om att sätta tydliga mål, att agera målinriktat i vardagen och att ha disciplin i det man gör. På företagsnivå är det ungefär samma sak som gäller. Alla vägar tar oss på något sätt in i framtiden, frågan är bara vilket mål vi har, vilken väg vi väljer, och vad vi gör (eller inte gör) varje dag för att ta oss till vårt mål.

Samtidigt kan det alltid inträffa oväntade händelser (ofta kallade Black Swans) och slumpen kan alltid rubba våra planer – eller skapa nya möjligheter. Då handlar det mer om hur vi väljer att reagera för att slippa att uppleva oss själva som offer för omständigheter som vi inte kan påverka. Med makten att på olika sätt påverka vår framtid följer också ett ansvar för vårt eget sätt att agera och reagera. För vi behöver inte vara framtidens offer. Vi kan faktiskt göra något åt den genom vårt sätt att agera och reagera redan idag. Vi kan till och med forma vår egen framtid.

Över tid framstår emellertid vissa händelser – eller milstolpar – som viktigare än andra. En av de mest betydelsefulla händelserna för mänskligheten de senaste hundra åren var exempelvis penicillinets upptäckt. Det skedde av en slump i den skotske biologen Alexander Flemings laboratorium 1928. Han analyserade stafylokockbakterier och glömde städa undan odlingarna när han åkte på semester. När han kom tillbaka från semestern insåg han att stafylokockodlingarna hade infekterats av mögelsvamp. Och runt mögelsvampen fanns inga stafylokockbakterier kvar, vilket ledde till insikten att just denna mögelsvamp, Penicillium notatum, kunde döda de bakterier som var i dess närhet. Få misstag eller insikter har räddat så många liv de senaste hundra åren.

En annan viktig milstolpe i vårt tidevarv var när Niel Armstrong för snart femtio år sedan satte sin första fot på månen, den 21 juli 1969, och sa: ”That’s one small step for man, one giant leap for mankind.” Det var emellertid inte en slump, utan en kedja av händelser över tid, som inkluderade ett antal olika aktörer och länder i ett politiskt maktspel, liksom en tydlig vision och ambition att sätta den första människan på månen innan 1960-talets slut. Inte desto mindre har det kommit att symbolisera och de niera en viktig utveckling för mänskligheten.

Låt oss därför kort tänka tillbaka på några betydelsefulla händelser eller milstolpar över de senaste tjugofem åren, som på olika sätt medverkat till att definiera världen av idag. Såhär i efterhand kan de kännas som både viktiga och betydelsefulla, men de behöver inte alls ha verkat särskilt banbrytande eller avgörande när de inträffade. De har alla emellertid på olika sätt haft stor betydelse för den riktning som vår värld har tagit – både nationellt och internationellt:

  • Kring 1995 blev internet tillgängligt bland allmänheten då de första kommersiella operatörerna via modempooler kopplade ihop internet med de befintliga telenäten. Det ledde snart till ett stort intresse kring nya internetbaserade affärsmodeller och företag. Det ledde i sin tur till omfattande spekulationer, haussade förväntningar och it-bubblan år 2000.
  • 2001 lanserade Apple sin första iPod, som tillsammans med andra mp3-spelare bidrog till att vi idag köper och konsumerar musik helt annorlunda än tidigare.
  • 2003 grundades Skype, som möjliggjorde gratis telefoni över internet och bidrog till att ändra vårt sätt att kommunicera samtidigt som det satte en hel telekomindustri under press.
  • 2004 såg Facebook världens ljus, vilket ganska snart bidrog till en kraftig acceleration av sociala medier.
  • 2007 presenterade Apple sin första iPhone på MacWorld Conference & Expo – vilket medverkat till att smarta telefoner idag är en integrerad och naturlig del av vår vardag.

Jag stannar där. I exemplen ovan fokuserade jag medvetet på några händelser som hittills varit viktiga för digitaliseringen av samhället. På samma sätt kan man mappa upp händelser och händelseförlopp inom andra relevanta områden – såsom t ex politik, ekonomi, demografi , teknik och miljö – för att förstå vår nutid och hur de olika områdena samverkat med varandra över tid. Genom att lägga till händelser i nutid – och fundera över vad de skulle kunna innebära för framtiden – blir det ännu mer intressant.

Ett exempel på en viktig ekonomisk händelse är när Lehman Brothers kollapsade 2008, vilket kommit att markera startskottet på den globala finansiella kris som vi fortfarande lever i kölvattnet av – med superlåga räntor och en pumpad ekonomi. Ett exempel på en viktig politisk händelse är terroristattacken i New York den 11 september 2001, vilken kommit att symbolisera startpunkten i den västerländska kampen mot fundamentalistiska muslimska falanger. Återigen, dessa händelser har inte uppstått i vakuum, utan föranletts av ett bakomliggande händelseförlopp. De markerar emellertid viktiga händelser, som på olika sätt fått omfattande konsekvenser. Det kan exempelvis inte ha kommit som en fullständig överraskning för al-Qaida att USA beslutsamt skulle slå tillbaka på deras terrorattack.

Vilka viktiga omvärldshändelser från idag blir det då som bidrar till att forma morgondagens verklighet? Det tål att tänkas på. Valet av Donald Trump till USA:s president kan exempelvis komma att spela en stor roll för en rad olika områden – från internationell handel till miljö och politisk stabilitet.”


 

Texten ovan är ett utdrag ur boken Navigera in i framtiden. Den går att köpa på Adlibris eller Bokus eller som e-bok på iBooks eller hos andra nätbokhandlare.

 

 

 

 

 

 

Publicerat av

Elisabet Lagerstedt

Elisabet Lagerstedt is the founder and CEO of Inquentia, and as Executive Consultant fully focused on helping her clients surf the waves of accelerating change and navigate into the future through innovation, growth, and renewal. Always from a market and customer perspective, and together with the client team. She is also an author, blogger, and speaker within the areas of business strategy, trends, future, innovation, and change.