Framtiden ligger i våra händer

Trots att människan funnits en jämförelsevis kort tid i jordens historia, har vi genom ett allt effektivare lantbruk, sjukvård, teknologisk utveckling, användning av fossila bränslen och rekordhög befolkningstillväxt blivit den dominerande kraften på vår planet. Förmågan att samarbeta och organisera oss för att hantera komplexa uppgifter och utmaningar har blivit ett av våra alla mest typiska kännetecken.

Tre industriella revolutioner – från ångmaskinen, till elektriciteten och elektroniken – följs nu enligt flera bedömare av en fjärde, med den smarta fabriken där allt är automatiserat och uppkopplat. Vi kan numera bygga allt från kretskort, kommunikationsutrustning och rymdraketer till broar, sjukhus, städer och murar mellan länder, och vi kan utforska vårt eget DNA, såväl som universums minsta beståndsdelar. Nyfikenhet, problemlösningsförmåga, entreprenörskap, en sorts ständig strävan efter förbättringar – och hoppet om en bättre framtid – har drivit oss att ständigt innovera och utveckla nya lösningar på de problem vi har.

Ändå hör man inte sällan ”det var bättre förr”. Var det egentligen? Johan Norberg visade i sin bästsäljande bok Framsteg – tio skäl att se fram emot framtiden att det inte var det, utan att det faktiskt blivit avsevärt mycket bättre:

”Sanningen är att om vi kunde vrida tillbaka klockan skulle vi upptäcka att den gamla goda tiden var alldeles förskräcklig… Siffrorna när det gäller fattigdom, undernäring, analfabetism, barnarbete och spädbarnsdödlighet sjunker snabbare än vid någon annan tidpunkt i mänsklighetens historia. Medellivslängden har ökat mer än dubbelt så mycket under de senaste århundradet som under de tidigare 200 000 åren. Risken att en person kommer att uppleva krig, dö i en naturkatastrof eller underkastas en diktatur har blivit mindre än i någon tidigare epok.”[i]

Men problemen har inte försvunnit. Istället verkar det som att de har blivit än mer komplexa och utmanande. Faktum är att människans inverkan på jorden har blivit så omfattande att vår tidsålder benämnts Anthroposen (”människans tidsålder”). Våra större strukturer ses till och med från rymden och våra aktiviteter, framförallt under de senaste 100 åren, har lett till miljöförstöring såväl som ökande CO2 nivåer i atmosfären och global uppvärmning. Med en fortsatt accelererande utveckling förväntas jorden år 2050 ha nästan 10 miljarder invånare varav 2/3 boende i stora städer. Det skapar i sin tur ännu större utmaningar för vår miljö och de begränsade naturresurserna på vår planet. Utmaningarna är därför minst sagt många på vägen.[ii]

Vi lever i en era av accelererande förändring och exponentiell tillväxt

Historien visar oss att människan genom årtusenden uppvisat en unik förmåga att hantera och anpassa sig till förändring. Våra liv är idag trots allt ganska olika de liv som människor levde för 10 000 år, eller för bara några hundra år sedan, eller till och med för bara 50 år sedan. De liv vi lever idag är sannolikt också ganska olika de liv som våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn kommer att leva.

Det som är nytt i våra liv är alltså inte förändring i sig, utan snarare den hastighet med vilken förändringen sker – snabbare än någonsin förut – även om vi ibland har svårt att se uttryck för det i vår ofta rutinmässiga vardag. Uttryck som exponentiell tillväxt och accelererande förändring har emellertid blivit allt populärare bland futurister och framtidsforskare. Och tecken på desamma har blivit allt vanligare runt omkring oss.

Summa summarum: allt är inte bra idag. Men det var inte bättre förr. Det ligger emellertid i mänsklighetens gemensamma intresse att bygga en bättre framtid som gagnar oss alla. Ny teknologi och nya former för samverkan öppnar därtill nya möjligheter – snabbare än någonsin förut. Framtiden ligger med andra ord i våra händer.    För egen del tror jag att det trots en del orosmoln finns skäl att vara positiv.

Källor:

Texten är hämtad ur boken Navigera in i framtiden av Elisabet Lagerstedt och publiceras i början av 2018. Mer information på hemsidan (www.elisabetlagerstedt.com) inför slutligt publiceringsdatum.

[i] Johan Norberg, Framsteg – Tio skäl att se fram mot framtiden, Volante 2016

[ii] Diane Ackerman, The Human Age – The world shaped by us, Headline Publishing Group, 2014

 

Taggad med: