Navigera in i framtiden

Det artar sig! Efter mycket skrivande är nu bokens omslag och manus färdigt för korrektur och utgivning spikad på denna sidan av årsskiftet. Boken kommer att ges ut som e-bok och storpocket med det slutliga namnet Navigera in i framtiden. Om ledarskap och verksamhetsutveckling i en tid av accelererande förändring. Målgruppen är styrelser, ledare och chefer som letar efter vägen framåt för sin verksamhet i en omvärld av allt större osäkerhet, volatilitet, digitalisering, ökad fokus på hållbarhet och accelererande förändring.

Hoppas du tycker att det låter lika spännande som jag! Här kommer ett första smakprov ur bokens inledning:

”Tänk dig att det är 2047 – om 30 år. Du äger inte din egen bil, eller mycket av något annat heller vad det beträffar. Du betalar istället för de tjänster du behöver när du verkligen behöver dem. Virtuell verklighet är lika vanligt som mobiltelefoner är idag. Du kommunicerar med apparater och maskiner med enkla handrörelser. Praktiskt taget alla ytor används som skärmar, och alla skärmar har koll på dig också. Varje aspekt av ditt liv mäts – av dig själv eller någon annan och annonsörer betalar dig för att titta på deras annonser. Robotar och AI tog ditt gamla jobb, men skapade också ett nytt till dig, med arbetsuppgifter som du inte skulle kunna föreställa dig 2017. [i]

Texten ovanför är en fri tolkning av ett stycke skrivet av Kevin Kelly, en amerikansk skribent som länge skrivit om teknikens framsteg och hur de påverkar vår värld. Att faktiskt föreställa sig framtiden är inte lätt. När vi försöker låter det ofta som science fiction. Därför brukar jag istället tänka på min gamla farmor. Hon föddes 1908 och hade levt i nästa ett helt sekel när hon dog 2003 efter ett innehållsrikt liv, 95 år gammal. Det ger ett helt annat perspektiv på hur mycket som hände under 1900-talet – och hur mycket som skulle kunna hända de närmaste 100 åren med tanke på att förändringstempot skruvats upp kraftigt bara de senaste decennierna. Redan under min farmors livstid förändrades nämligen världen på ett ganska omfattande sätt. Inte bara i hennes personliga sfär, utan också i omvärlden.

Min farmor växte upp i en liten stad i södra Sverige, där hon bodde i en sekelskiftesvilla tillsammans med tre systrar, pappa och styvmor. Hennes egen mamma dog när hon var liten. Hennes pappa var stationsförman vid järnvägen. Hushållet hade i början på 1900-talet helt naturligt ingen bil, telefon, elektricitiet, TV, radio, tvättmaskin eller annan modern bekvämlighet som vi idag tar för givet. På kvällarna arbetade de med handarbete, läste, spelade spel och lekte i fotogenlampornas sken. De gick på toaletten på sitt utedass, tvättade sig i handfat och badbalja med vatten som de värmde på gasspisen och de gick i kyrkan på söndagar. Som ung vuxen utbildade sig farmor till sjuksköterska i Ystad och fick till slut fyra barn. Hennes första man avled strax innan det pencillin som skulle kunna bota sjukdomen kom till Sverige. På något sätt startade hon om sitt liv och drev från 40-års åldern något som utvecklades till en framgångsrik lokal verksamhet, utan att någon gång röra vid en dator eller mobiltelefon. Hennes verksamhet gjorde att hon i takt med den begynnande globaliseringen hade råd med både moderniteter och utlandsresor från 1950-talet och framåt. Så småningom hade hon rest till länder i alla världens hörn med flyg – till Amerika, såväl som Asien och Afrika.

Under hennes livstid inträffade också två världskrig, de ryska och kinesiska revolutionerna, kommunismens uppgång och fall och fackföreningarnas framväxt. Därtill utspelade sig Kubakrisen, det kalla kriget, liksom kapprustningen i rymden och den första månlandningen. I Sverige upplevde hon uppbyggandet av Folkhemmet, den obligatoriska skolgången, kvinnlig rösträtt och frigörelse och den sexuella revolutionen. Därtill spreds nymodigheter som elektriciteten, bilen, telefonen, tvättmaskinen, brödrosten, telefonen, radion, elmotorn och flyget, liksom en rad andra uppfinningar som förändrat människans liv på sätt som vi idag har svårt att föreställa oss.

När min farmor gick bort efter ett långt och innehållsrikt liv hade världen dessutom redan sett en kraftig explosion av internetanvändandet och en dot.com boom år 2000. Världen såg med andra ord oerhört annorlunda ut när hon föddes jämfört med när hon gick bort 95 år senare, 2003. Och sedan dess verkar förändringstakten accelererat ytterligare i takt med att nya tekniska framsteg snabbt har adderats till de tidigare. Det är ibland lätt att glömma att många av de produkter och tjänster som vi i dag (2017) tar för givet då inte ens fanns. Facebook grundades exempelvis 2004 och iPhone lanserades först 2007. Min farmor hade förstås inte behövt sociala media. Hon hade redan full koll på allt och alla i sin omgivning. Så fungerade nämligen social kontroll i små, gamla samhällen, på gott och ont.

Frågan är förstås om farmor upplevde omvärldens många förändringen som särskilt påträngande eller stressande. Troligtvis inte. Nyheter färdades inte lika snabbt som idag och förmedlades också annorlunda, med fokus på Sverige och lokala händelser genom dagstidningen, från 1925 via Sveriges Radio; och först från 1958 via TV när nyhetsprogrammet Aktuellt startade. Som kontrast förmedlas en nyhet idag näst intill i realtid via en mängd olika kanaler och källor. Vi omges istället av ett så omfattande brus och informationsflöde att vi inte orkar ta till oss allt som händer och sker. Istället törstar vi efter förenklade budskap och allt som inte är komplext.”

Och texten fortsätter:

”En värld av ökad komplexitet och accelererande förändring har redan slagit ut ett antal till synes oövervinnerliga bolagsjättar – i en flod av disruptiv innovation och kreativ förstörelse. I en tid med ständigt ökande konsumentförväntningar, nya teknologier och affärsmodeller och stora omvärldsutmaningar börjar vi också inse att framtiden kommer att se annorlunda ut än nutiden. Och att förändringarna pågår framför våra ögon. Som en observatör skrev för några år sedan: -“The world’s most popular media company, Facebook, creates no content. The world’s most valuable retailer, Alibaba, carries no stock. And the world’s largest accommodation provider, Airbnb, owns no property. Something big is going on.” [ii]

Kanske är det inte så konstigt att åttio procent av alla bolag redan bedriver någon sorts förändringsarbete, ofta reaktivt snarare än proaktivt. Åttiofem procent av alla bolag förväntas av olika bedömare dessutom behöva genomgå en större transformation inom de närmaste fem åren. Problemet är att sjuttio procent av alla planerade förändringsinitiativ misslyckas med att nå sina mål. Och det finns inget som säger att framtiden ser lugnare ut, snarare tvärtom.

I mitt yrkesarbete med fokus på strategi, marknad, kunder, innovation och förändring, har jag genom åren haft möjligheten att på djupet gräva mig ner i utvecklingen av ett stort antal marknader och branscher – globalt, regionalt och nationellt – och kunnat se vilken påverkan omvärldstrender har haft för de bolag jag arbetat med. Hittills har jag inte upptäckt någon bransch som är opåverkad av sin omvärld, eller de förändringar som pågår. Vissa branscher ligger däremot avsevärt mycket längre fram än andra i utvecklingen. Precis som vissa länder och vissa städer, där Sverige och Stockholm ofta intar en ledande position i mätningarna, även om Silicon Valley i USA normalt anses vara den nya teknologins vagga.

Å andra sidan ligger många branscher, länder och städer också kraftigt på efterkälken. Eller som Steve Blank, en av Silicon Valleys mest respekterade ”start-up gurus” observerade för en tid sedan: ”Most of the world (still) exists outside of the tech bubble…”.[iii] De branscher som dominerar svenskt näringsliv är istället fordonsindustrin, maskin- och verkstadsindustrin, stål- och metallindustrin, samt bank, finans och försäkring. Därefter följer byggindustri, elektronik- och telekomindustri, livsmedel- och varuhushandel och energi.[iv] De flesta är alltså inte aktiva inom “tech bubblan”, utan bedriver mer jordnära verksamheter i traditionella branscher och sammanhang. Även dessa branscher är emellertid redan idag under en allt starkare press av en omvärld i allt snabbare förändring.”

Om boken

”Boken genomsyras av synsättet att företag och organisationer – oavsett bransch och ägarskapsstruktur – behöver löpande förnyelse i takt med omvärldens förändringar för att säkerställa sin relevans för kunder och övriga intressenter. Utan löpande förnyelse hamnar organisationen i otakt med sin omgivning och sina kunders behov. Omgivningen fortsätter nämligen att utvecklas, även om bolaget står still. I otakt är det också synnerligen svårt att fortsätta vara relevant och tillföra värde till sina kunder och sitt ekosystem. Och det är detta som är pudelns kärna: att över tid fortsätta vara relevant för tilltänkta kunder och ekosystem. Utan relevans är det nämligen svårt att övertyga både kunder och investerare om sitt existensberättigande.

Synsättet innebär emellertid också en stor utmaning, dels eftersom omvärldens utveckling vare sig är linjär eller särskilt förutsägbar, dels eftersom omvärlden förändras i en allt högre hastighet och oförutsägbarhet. Därtill har erfarenhet och forskning visat att företag och organisationer – genom sina kulturer, strukturer, processer och tidigare investeringar – har en inneboende tröghet som är svår att komma åt. Förändring stöter helt enkelt på motstånd, vart den än kommer. Utvecklingen sker därför ofta språngvis, först när systemet inte längre kan stå emot det ökade förändringstrycket. Lite som en jordbävning sker för att utjämna trycket i jordskorpan. Genom historien har det återkommande skapat perioder av stabilitet följda av mer kaosartade perioder av omfattande förändring.

Istället för att stoppa huvudet i sanden behöver vi emellertid lära oss att bejaka förändring, surfa på vågorna och proaktivt navigera in i framtiden. Ett tecken på att vi ännu inte lärt oss det är att den genomsnittliga livslängden för börsnoterade företag fortsätter att minska: för femtio år sedan var den genomsnittliga livslängden för amerikanska S&P500 bolag 61 år. Idag är den genomsnittliga livslängden bara 18 år. Med dagens förändringstempo kommer 75 procent av dem att vara utbytta 2027.[v]

De finns emellertid företag och organisationer som över lång tid har lyckats navigera sig in i framtiden och på vägen har hanterat omvärldens nycker bättre än andra. Detta är verksamheter som över tid återskapat sig själv i nya former för att fortsätta vara relevanta och tillföra värde till sin omvärld – ofta under starkt externt omvandlingstryck. Låt oss därför här ta chansen att lära av dem, liksom av världens många forskare, konsulter och praktiker som intresserat sig för området.”

mockup-16-6342751505733664-large

Hoppas att du blir sugen på att läsa mer! Håll ögonen öppna. Mer information kommer när utgivningen närmar sig.

 


Fotnoter:

[i] Fri tolkning av citat från Kevin Kelly ur The Inevitable. Understanding the 12 technological forces that will shape your future, Viking, 2016

[ii] http://www.independent.co.uk/news/business/comment/hamish-mcrae/facebook-airbnb-uber-and-the-unstoppable-rise-of-the-content-non-generators-10227207.html

[iii] https://steveblank.com/2017/08/12/working-outside-the-tech-bubble/

[iv] http://www.borsgolvet.se/de-storsta-branscherna-och-foretagen-i-sverige.html

[v] https://www.innosight.com/insight/creative-destruction-whips-through-corporate-america-an-innosight-executive-briefing-on-corporate-strategy/

 

Taggad med: